Lärarnas Riksförbund: Upp till bevis Moderaterna

Personalbrist och löneläget – gemensamma nämnare

Till det kommer ytterligare en likhet. Den stora personalbristen. Skolverket har angett att det inom de närmaste fem åren behövs 77 000 lärare. För polisernas del har både Socialdemokraterna och Moderaterna uppskattat att det kommer behövas 10 000 fler poliser till 2024. Båda professionerna har också ett likartat problem när det gäller att locka ungdomar och många stolar på utbildningarna har gapat tomma.

Det finns också stora likheter vad det gäller löneläget för poliser och lärare. Enligt de senast tillgängliga jämförelsetalen från Statistiska Centralbyrån (SCB) har grundskollärare en medianlön per månad på 31 900 kronor och poliser 32 100.

Studietiden är skiljelinje

Men det finns också stora skillnader. Båda professionerna kräver numera högskoleutbildningar men med betydande skillnader i utbildningslängd. Medan poliser har en utbildning på två och ett halvt år med det sista halvåret i betald praktik så är längden på en lärarutbildning mellan tre år och fem och ett halvt år beroende på inriktning. Högre studieskulder och utebliven inkomst under längre tid påverkar förstås läraryrkets livslön.

Höjda löner och avskrivna studielån

Nu har två initiativ presenterats för att avhjälpa personalbristen inom respektive yrke, ett från Liberalerna och ett från Moderaterna. Förslaget från Liberalerna innebär 4 miljarder per år för att fortsätta höja lärarlönerna. Moderaternas förslag innebär en satsning på 5,6 miljarder under nästa mandatperiod för att bland annat avskriva nyutbildade polisers hela studielån och höja polislönerna med 3000 kronor.

Lärarrekrytering från utomlands

Nu är frågan om Socialdemokraterna vill matcha den lönesatsning som är en naturlig följd av Moderaternas förslag om utlandsrekrytering av lärare eller om man nöjer sig med att matcha Liberalernas lärarlönesatsning.

Därtill har Moderaterna presenterat en satsning på 100 miljoner för att locka hit lärare från andra länder. När man väljer att byta kultur, språk och bostadsort kan förvisso ett skäl vara att man förälskat sig i ett land eller i någon av dess invånare. Ska man däremot genom aktiva rekryteringsåtgärder locka tusentals lärare till vårt land så krävs att några grundläggande saker finns på plats: konkurrenskraftig lön och god arbetsmiljö.

Ulf Kristersson har själv nämnt Tyskland som ett lämpligt land för Sverige att rekrytera lärare ifrån. För att en sådan satsning ska bli lyckosam krävs dock att de svenska lärarlönerna är i paritet med de tyska. Vi har därför beräknat vad som skulle krävas för att nå den tyska lönenivån. De tyska lärarlönerna ligger nämligen långt över vad svenska lärare tjänar.

11 miljarder till 50 000 ämneslärare

Enligt den senast tillgängliga statistiken från OECD är de tyska ingångslönerna för ämneslärare drygt 18 000 kronor högre per månad än motsvarande svenska ingångslöner, korrigerat för köpkraft. Skillnaderna ökar efter flera år i yrket men vi utgår ändå från att det i första hand handlar om att locka fler nyutbildade. Om Moderaterna verkligen menar allvar med sitt förslag om rekrytering av tyska lärare så behöver alltså lönerna för alla de cirka 50 000 svenska ämneslärarna höjas ordentligt. Det innebär en årlig kostnadsökning på cirka 11 miljarder kronor.

Men satsningen skulle säkert också behöva breddas till fler lärargrupper. En stor del av kostnaderna för en sådan satsning ger dock ett stort återflöde eftersom fler lärare då når upp till brytpunkten för statlig skatt. Dessutom har Alliansen redan tidigare förespråkat en kraftfull höjning av lärarlönerna. För mindre än två år sedan föreslog Moderaternas dåvarande partisekreterare lärarlönehöjningar på 10 000 kronor.

Riksdagsledamöters lön utgick från gymnasielärares

Eftersom det ändå är en betydande satsning så kanske den ska trappas upp i takt med att Moderaternas program för rekrytering av utländska lärare byggs upp. Det handlar då om en femårig satsning. Notera också att lärarlönerna inte ens med denna satsning, annat än i undantagsfall, når upp till riksdagsledamöternas arvoden som en gång sattes med utgångspunkt i vad gymnasielärarna hade för lön.

Det finns alltså nu flera samverkande Alliansinitiativ när det gäller fortsatta lärarlönesatsningar. Nu är frågan om Socialdemokraterna vill matcha den lönesatsning som är en naturlig följd av Moderaternas förslag om utlandsrekrytering av lärare eller om man nöjer sig med att matcha Liberalernas lärarlönesatsning. Svaret kommer i bästa fall redan på 1 maj. Nu är det upp till bevis för partierna att visa att man även framåt menar allvar med att öka läraryrkets attraktionskraft.