Kulturen dör när elever tvingas lämna Kulturskolan

De spelar oboe, trummor och dragspel. De dansar balett, streetdance och folkdans. De sätter upp dramatiska, humoristiska och sorgsna pjäser. Men snart kan det vara slut med det. Åtminstone för alla som behöver skolskjuts hem från skolan.

Kommuner drar ner på kulturen

Utan nya generationer som lär sig spela, sjunga, dansa, agera och måla kommer kulturen långsamt att dö. Regeringen halverar bidragen till kulturskolan. I kommunerna väntas kärvt budgetläge – de senaste 20 åren har åtta av tio kommuner dragit ner budgeten för kultur med cirka 4,4 miljarder enligt Myndigheten för kulturanalys. I regionerna kommer lokaltrafiken bli ännu dyrare, och det lär knappast finnas möjlighet att täcka det enorma behov av utbyggd kollektivtrafik i landets landsbygdskommuner.

Om inte unga kan delta i sin kulturskoleverksamhet för att möjligheterna brister, då faller ungdomspolitiken platt.

Utan kulturskolan skulle kanske inte Max Martin öppnat dörren för det svenska popundret. Om inte barn och unga får tillgång till kulturen i dag, kommer kulturen imorgon vara borta. Genom kulturen får vi uppleva det fria uttrycket som för oss till platser vi annars aldrig besöker. Via måleriet, musiken, dansen och teatern möter vi nya tankar och känslor. Det är via kulturens uttrycksformer som samhället ifrågasätts, plockas isär och byggs upp. Det är via kulturen som demokratin gång på gång ges ny kraft.

Unga har rätt till kultur

Förutom FN:s Barnkonvention ska även Sveriges kulturpolitiska mål verka för att alla i Sverige ska ha tillgång till och möjlighet att lära sig utöva kultur och utveckla sina skapande förmågor. Staten ska särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Enligt kulturskolans egna undersökning säger 45 procent av gymnasieelever att de inte har möjlighet att delta i kulturaktiviteter i den utsträckning de önskar på fritiden.

Varför ser det ut såhär? Skolverket har bestämt att musikundervisningen inte längre får ske på lektionstid. På många platser i Sverige är kollektivtrafiken så dåligt utbyggd att det bara går en buss hem efter skolan. Missar du den tar du dig inte hem, och man kan därför inte stanna kvar och utveckla sitt kulturintresse.

Konsekvensen är att barn och unga blir de stora förlorarna på platser där Kulturskolan dör. I skuggan av detta har Sverige en rad lagar och mål som inte uppfylls. Den nationella ungdomspolitiken säger att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Om inte unga kan delta i sin kulturskoleverksamhet för att möjligheterna brister, då faller ungdomspolitiken platt.

Investera i unga

För att tillgången till Kulturskolans möjligheter ska vara jämlik över hela Sverige, kräver vi att:

• kollektivtrafiken byggs ut och anpassas till inte bara skoltider utan också barns och ungas fritidsbehov. Det här arbetet behöver göras tillsammans med barn och unga för att skapa hållbara lösningar.
• beslutet om att all kulturskoleundervisning bara ska ske efter skoltid omprövas efter en barnkonsekvensanalys.
• den lagstadgade Barnkonventionen om barn och ungas rätt till kultur (artikel 31) följs.
• grupper av barn och unga som eftersatts (bland annat barn och unga med funktionsnedsättningar) prioriteras särskilt i planerandet, budgeterandet och faktiska arbetet framåt.
• beslutsfattare investerar i unga – inte bara i förbättrad skola utan även i deras meningsfulla fritid.