Debatt

Krävs krafttag för att attackerna på renar ska upphöra

Attackerna på renar är oacceptabla och vi vill se krafttag från rättsväsendet och lagstiftaren för att det ska upphöra. Givet den starka kopplingen mellan samer och renar anser vi att angreppen bör klassas som hatbrott mot gruppen renskötande samer och utredas därefter, skriver företrädare för Sámiid Riikkabellodat.

”Angrepp på renar är inte någon nyhet i Sápmi. De är inte heller enstaka händelser, vilket medlemmar i Svenska samernas riksförbund vittnar om.”
”Angrepp på renar är inte någon nyhet i Sápmi. De är inte heller enstaka händelser, vilket medlemmar i Svenska samernas riksförbund vittnar om.”Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

6 mars 2021: Norrländska Socialdemokraten (NSD) rapporterar om en bilist i Norrbotten som med flit kört på en ren som uppehåller sig längs med bilvägen.

3 april 2021: Sameradion rapporterar att en person med skoter jagat och kört över en ren. Därefter hålls det skadade djuret fast och skoterföraren kör upp på ryggen till skinnet rivs upp med skotermattan.

Inom loppet av en månad är detta två exempel på hur hatet mot samer tar sig uttryck på det grymmaste viset – genom att plåga renar till döds, ofta under stort lidande. Angrepp på renar är inte någon nyhet i Sápmi. De är inte heller enstaka händelser, vilket medlemmar i Svenska samernas riksförbund vittnar om.

I november 2019 jagar en man i lastbil en renhjord över 200 meter på halt vinterväglag och i samband med att Högsta domstolen i januari 2020 gav Girjas sameby rätt till förvaltningen av jakt och fiske på samebyns marker kunde samebyn hitta säckar med slaktrester från skjutna renar. Redan 2015 sände Kalla fakta ett reportage från Gällivare kommun om hur renar plågas och tjuvjagas, bland annat visades uppmärksammade bilder på hur en skoterförare jagar i kapp, och därefter rider på en ren som försöker fly i panik.

Inte prioriterade brott

Vid en rundringning genomförd av Sameradion 2015 konstaterade drygt hälften av Sveriges 51 samebyar att de senaste åren hittat tjuvjagade renar. Samebyarna uppgav att i de fall polisanmälan gjorts hade inget av de anmälda brotten klarats upp. Vid vissa tillfällen saknades även en genomförd brottsplatsundersökning. Klart är att detta inte är prioriterade brott. Det känner förövarna till, därför kan attackerna fortgå. Konsekvenserna av dessa angrepp är stort lidande för djuren och en stor påverkan på den psykosociala arbetsmiljön för de enskilda renskötarna och den omgivande familjen.

Konsekvenserna att angripa statens vilt är däremot högt prioriterat och resurserna som finns att tillgå är i de fallen i princip oändliga. Det senaste exemplet är satsningen i Arjeplogs kommun där polisen med hjälp av drönare kommer övervaka kommunens marker för att upptäcka jaktbrott.

Utred som hatbrott

Svenska statens samepolitik har historiskt sett likställt samer med renskötare, en bild som finns cementerad i majoritetssamhället. Renen är en symbol för renskötare och samer, där angrepp på renar tycks vara ett medel att nå den renskötande gruppen samer. Internationellt råder enighet om att hatbrott är ett resultat av bristande respekt för människor och människors lika värde. Givet den starka kopplingen mellan samer och renar anser vi att dessa angrepp bör klassas som hatbrott mot gruppen renskötande samer och utredas därefter.

Vi vill se krafttag

I dag utreds brotten mot renar som stöld alternativt skadegörelse. Det går sällan att hitta en misstänkt gärningsman. Arbetet underlättas inte av låg bemanning och stora upptagningsområden i polisområde Region Nord. De stora avstånd som enskilda patruller förväntas täcka gör att prioriteringarna är hårda.

Sámiid Riikkabellodat anser att attackerna på renar är oacceptabla och vi vill nu se krafttag från rättsväsendet och lagstiftaren för att dessa ska upphöra.

Det är viktigt att samhället och dess företrädare tydligt och offentligt tar avstånd från den här typen av händelser.

Rubriceringen av vanligt förekommande tjuvjakt på renar för egen konsumtion eller försäljning bör förslagsvis ändras från stöld till jaktbrott där straffsatserna är betydligt högre vilket skulle verka avskräckande för potentiella förövare.

Beträffande djurplågeri eller dödande av ren med hatbrottsmotiv bör polismyndigheten och rättsväsendet ge högsta prioritet att utreda brotten och lagföra förövare.

Det är viktigt att samhället och dess företrädare tydligt och offentligt tar avstånd från den här typen av händelser och att tid och resurser avsätts i högre utsträckning för att klara upp dessa brott.

Per Olof Nutti
Per Olof Nutti Foto: Sámiid Riikkabellodat
Ida Inga
Ida Inga Foto: Sámiid Riikkabellodat

Nämnda personer

Per-Olof Nutti

Partiordförande Sámiid Riikkabellodat
Grundskoleutbildning

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00