Krav på krafttag mot miljöfuskande EU-länder

FÖRDJUPNING. Nya styrmedel ser fortsatt ut att behöva ta plats på EU-nivå, men frågan om att se till att nuvarande regler faktiskt efterlevs klättrar också på agendan inför EU-valet.
"På lång sikt skulle EU vinna på att vara tuffare mot sina medlemsländer" säger Jytte Guteland (S).

Foto: Altinget
Jacob Hederos

Dålig luftkvalitet. Undermåliga djurtransporter. Missade bekämpningsmedelsmål. Det är bara några av områdena där EU-regelverk som syftar till att minska skador på hälsa och miljö inte följs.

Men det är inte heller alltid en lätt uppgift för ansvariga EU-kommissionen att ”ta länderna i öronen” och se till att de följer reglerna.

EU:s samlade miljörörelser har dock prioriterat frågan på sin agenda inför EU-valet. De efterfrågar också att parlamentskandidaterna ska ställa sig bakom målsättningen. Och de får gehör.

I flera av de valdebatter som fokuserat på den kommande miljö-, klimat- och energipolitiken har krafttag mot ”bristande efterlevnad” lyfts av flera kandidater i Sverige.

Kan vi göra mer och bättre? Absolut, vi kan alltid göra det. Men vi måste också komma ihåg att det finns politiska krafter som gärna säger att EU-byråkraterna lägger sig i för mycket.


Talesperson, EU-kommissionen

– Det är oacceptabelt att de regler som vi har kommit överens om inom EU inte efterföljs av alla, säger Arba Kokalari, som är Moderaternas fjärdenamn inför EU-valet till Altinget.

Kostar 55 miljarder euro per år

Kommissionen har uppskattat att kostnaderna på människors hälsa och miljön till följd av att reglerna inte följs uppgår till mellan 30 och 80 miljarder euro per år. När reglerna inte efterlevs leder det ibland också till att den inre marknaden inte fungerar fullt ut, vilket ytterligare spär på de negativa konsekvenserna.

Det är ju den största vanmakten för medborgare och miljöorganisationer att vi har miljöregler som inte efterföljs

Jytte Guteland
S-parlamentariker

Bland de pågående ärenden där kommissionen har väckt talan mot medlemsländer dominerar också miljölagstiftningsmålen. De mest uppmärksammade fallen rör brott mot gränsvärdena för luftkvaliteten, där 23 av 28 medlemsländer missar uppsatta mål. I slutändan kan medlemsländerna dömas till ekonomiska sanktioner om de inte bättrar sig.

Läs mer: Luftmålen hopar sig i EU-domstolen

Men från European Environmental Bureaus (EEB) perspektiv är insatserna inte tillräckliga, utan kommissionen anses ofta ”se mellan fingrarna”.
– Det är ett politiskt val av ledningen för kommissionen. Argumentet, även om det inte är något de skulle uppge själva, är främst att de inte vill röra upp fler negativa känslor inför Bryssel i de länder där EU-motståndet är på uppgång, säger Francesca Carlsson.

En talesperson på kommissionen förnekar att de skulle ta politisk hänsyn till olika medlemsländers intressen. Talespersonen menar dock att prioriteringar ibland behöver ske i förhållande till arbetsinsatsen.

– Kan vi göra mer och bättre? Absolut, vi kan alltid göra det. Men vi måste också komma ihåg att det finns politiska krafter som gärna säger att EU-byråkraterna lägger sig i för mycket. Jag kan förstå att miljöorganisationerna vill se mer krafttag, men det gäller att finna en balans där också. I slutändan är det också så att det är medlemsländerna som primärt ska göra jobbet och följa reglerna, säger talespersonen till Altinget.

 

 

"Mjukare" verktyg i första rummet

Som ett svar på utmaningen har EU-kommissionen börjat använda fler "mjuka instrument" under nuvarande mandatperiod, istället för att direkt dra fram ”piskan” och starta så kallade överträdelseprocedurer. Man har bland annat arrangerat utbytesträffar där lärande exempel kan plockas upp mellan länderna, men de har också varannat år genomfört granskningar, så kallade Environmental Implementation Review (EIR), där ländernas implementeringsbrister lyfts fram.

Men även granskningarna, som senast presenterades i april, möter kritik från miljöorganisationssamarbetet EEB.

– Ja, för nästan varje land så är det olika saker som inte tas upp i granskningarna, det har våra nationella medlemsorganisationer pekat ut för oss. Kommissionen har också valt att lägga upp granskningen genom att lyfta de positiva förändringarna, vilket ger bilden att problemen inte är lika stora som de faktiskt är, säger Francesca Carlsson.

Kommissionens talesperson menar å sin sida att granskningarna tar upp alla frågor som kommissionen har täckning för.

– Vi tar hand om alla de påpekanden och uppmaningar som kommer in från medborgare, företag och civilsamhället, och inleder sedan våra undersökningar efter att vi analyserat uppgifterna.

"Utan ledarskap - varför följa?"

Kommissionen behöver inte vara så ängslig inför att ta strid mot medlemsländerna som inte följer regelverken, fortsätter Francesca Carlsson. Hon pekar bland annat på de Eurostat-undersökningarna som visar att 75 procent av medborgarna anser att EU-gemensam miljölagstiftning behövs. Samma undersökningar visar också att 80 procent vill att kommissionen ska kunna kontrollera medlemsländernas insatser.

– Det är bra att hjälpa de länder som inte har lika stor erfarenhet av att genomföra miljölagstiftning, och i vissa fall behövs det. Men när kommissionen inte visar att de seriöst tar tag i sitt uppdrag och visar politiskt ledarskap genom att använda sina verktyg för att se till att reglerna efterlevs, vad finns det för incitament för medlemsländer att faktiskt göra det som man kommit överens om, frågar sig Francesca Carlsson vid EEB.

Blandade bud i parlamentets verktygslåda

Men vad kan då EU-parlamentariker göra för att se till att reglerna efterlevs? Det beror på hur man ser på frågan. Förutom att ställa frågor till kommissionärerna och opinionsbilda, så finns det också möjlighet att försöka väcka åtal och i slutändan tvinga kommissionen att agera genom en så kallad passivitetstalan.

Det har bland annat varit aktuellt i frågan om djurtransporter, där larmrapporter om behandlingen av djur på väg till slakt samlats av Centerpartiets Fredrick Federley. I granskningen som parlamentet antagit skickades runt årsskiftet en uppmaning till EU-ombudsmannen att förbereda en stämningsansökan mot kommissionen.

Om den sedan skulle gå igenom i EU-domstolen kan kommissionen tvingas dra igång överträdelseförfaranden mot medlemsländerna. Frågan är dock om den vägen är så framkomlig. Enligt EU-domstolens uppgifter till Altinget har nämligen ingen liknande passivitetstalan lett till några fällande domar.

"Vi skulle behöva fler verktyg"

Förklaringen kan återfinnas i hur EU är uppbyggt, där fokus främst ligger på att ta fram lagstiftning, enligt flera personer som Altinget pratat med. S-parlamentarikern Jytte Guteland håller med.
– Det är ju den största vanmakten för medborgare och miljöorganisationer att vi har miljöregler som inte efterföljs. Då hamnar frågan nämligen lätt mellan stolarna. Det är svårt att mobilisera till en förändring när förändringen i praktiken redan är där, samtidigt som det inte händer något. Vi skulle behöva mer verktyg för att se till att reglerna efterlevs, säger Guteland till Altinget.

Ett annat sätt som parlamentarikerna kan använda sig av är att skickat politiska uppmaningar till kommissionen att ta tag i frågan. Det har bland annat varit fallet i i granskning där Jytte Guteland (S) pekar på att medlemsländerna inte levt upp till målen att minska bekämpningsmedelsanvändningen.
– Det finns en paradox här, där medborgarna förväntar sig att EU ska ha starka muskler på miljö- och klimatområdet, samtidigt som vi kan se att det är här som medlemsländerna mest bryter mot det som vi enats om. Nu finns inte alltid den politiska viljan hos kommissionen att ta tag i frågorna, men jag tror att på lång sikt skulle EU vinna på att vara tuffare mot sina medlemsländer. Medborgarna skulle respektera det.

"Parlamentariker inför faktiskt kryphål"

En politisk tjänsteman i den gröna gruppen pekar dock också på att kommissionen inte alltid har de bästa förutsättningarna.

– Ofta kommer det in olika sorters ”kryphål” och ”flexibiliteter” i EU-regelverken som faktiskt gör det svårare för kommissionen att följa upp ländernas insatser. Och de kommer inte dit av sig själva, utan förs dit av parlamentariker och lobbyister. Min uppfattning är att många av de parlamentariker som pekar på att reglerna behöver ”efterlevas bättre” är de som också för in dessa lättnader, säger tjänstemannen och fortsätter:
– Det skulle inte förvåna mig om kommissionen ofta drar sig för att väcka överträdelseförfaranden för att de gör analysen att ”den här lagen inte går att följa upp”. Jag har i alla fall själv svårt att se hur vissa av de regler som antas ska kunna kontrolleras.

Den bilden delas dock inte helt av talespersonen för kommissionen.
– Det är snarast så att det kan vara svårt att utvärdera om den nationella implementeringen av lagstiftningen faktiskt levererar, säger talespersonen till Altinget.

Ny kommission kan ställas mot väggen

I höst kommer ett mer ovanligt tillfälle för parlamentariker att ställa krav på kommissionen. Då frågas de tillträdande kommissionärerna ut, innan parlamentet röstar om de ska godkänna den föreslagna uppställningen.

Francesca Carlsson pekar på att det faktiskt inte är förvånande att situationen i dag ser ut som det gör, med tanke på den målsättning som röstades igenom efter förra valet.

– Det har ju varit en uttalad agenda att dra ner på regelbördan hos Junckerkommissionen, så de har faktiskt delvis bara gjort vad de skulle, säger Francesca Carlsson.

Grafiken i artikeln är uppdaterad.

Dokumentation

Hälften ser ut att missa avfallsmål

I den senaste utvärderingen av medlemsländernas efterlevnad av miljöpolitiken framgår det bland annat att hälften av medlemsländerna ser ut att missa de nationella mål som satts upp om att hälften av hushållsavfallet ska samlas in för återvinning till år 2020. 

Därutöver ser också energieffektiviseringsmålen ut att missas av flera medlemsländerna, samtidigt som luftkvalitetsmålen fortsatt inte uppnås i stora delar av unionen.

Varje år genomförs också en genomgång av antalet överträdelseärenden som inletts. Läs mer om den här

För svenskt del sticker tre punkter ut i kommissionens granskning:

  1. "Naturbevarande
    Bevarandestatusen för alla livsmiljöer i gräsmark och många av deras associerade arter är fortfarande ogynnsamma, även om användningen av jordbruks- och miljöprogram för att stödja bevarandet av gräsmarker verkar ge
    resultat. Bevarandestatusen för många skogstyper är fortfarande otillräcklig och många skogsarter är hotade. Nivån på förlusten av biologisk mångfald har inte sjunkit under de senaste 15 åren, och de påfrestningar som oftast rapporteras
    är jordbruk, förändrade natursystem, skogsbruk och naturliga biotiska/abiotiska processer.
  2. Luftkvalitet
    Luftkvaliteten i Sverige fortsätter att ge anledning till oro. Enligt Europeiska miljöbyrån stod luftföroreningar för omkring 800 förtida dödsfall i Sverige år 2015.Trots generella framsteg krävs ytterligare ansträngningar för att nå åtagandena om utsläppsminskningar för luftkvalitet för perioden 2020–2029 och för åren efter år 2030.
  3. Havsmiljö
    Sammantaget tar det svenska åtgärdsprogrammet för havsskydd delvis upp kraven i ramdirektivet om en marin strategi. Sveriges åtgärder täcker inte vissa påfrestningar och verksamheter, med tillhörande påverkan som identifierats som viktiga på subregional nivå, såsom fysisk skada från frakt och föroreningar från jordbruksverksamhet, turism och fritidsaktiviteter"

Nämnda personer

Fredrick Federley

Tidigare europaparlamentariker (C), tidigare andre vice partiordförande
Statsvetenskap och rättsvetenskap (Örebro uni., 2002)

Jytte Guteland

Riksdagsledamot (S)
Fil. mag i nationalekonomi (Södertörns högskola, 2011)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00