"Effektivisera och snabba på bredbandsutbyggnaden"

Av: Tony Petersson
Ordförande Svenska trådlös fiberleverantörer

Bredbandsutbyggnaden på landsbygden blir en stor utmaning för nya digitaliseringsministern Peter Eriksson. För att minska de digitala klyftorna i landet behöver bredbandsutbyggnaden effektiviseras. Med nya tekniska lösningar kan ambitionen höjas från 90 till 100 procents bredbandstäckning, utbyggnaden snabbas på, och kostnaderna kapas. Men då behöver riksdag, regering, regioner och kommuner ställa tydligare krav på kostnadseffektivitet.

Målet inte tillräckligt

Bredbandsutbyggnaden i Sverige står inför ett vägskäl. Behoven av tillgång till god uppkoppling ökar kraftigt inte minst på landsbygden. Det är nu en nödvändig infrastruktur för företagare, hushåll, förskolor, äldreboenden och andra i hela landet. Därför duger inte regeringens hittillsvarande mål: att 90 procent av hushållen senast år 2020 ska ha tillgång till bredband med fiberkapacitet. Vart tionde hushåll kan inte stå utanför delar av välfärden, arbetsmarknaden och demokratin.

Samtidigt riskerar nuvarande utbyggnad att bli mycket kostsam. Men nu finns nya tekniska lösningar som trådlös fiber – med samma kapacitet och driftsäkerhet som nedgrävd fiber, men till betydligt lägre kostnad. Att komplettera befintlig och pågående fibrering med sådana lösningar vore samhällsekonomiskt smart. Det skulle kunna spara flera miljarder kronor till statskassan.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige är inne i en expansiv fas. Enligt Post- och Telestyrelsens (PTS) senaste kartläggning har cirka två tredjedelar (67%) av hushållen och företagen i landet tillgång till bredband med fiberkapacitet (minst 100 Mbit/s).

Fyll luckorna med trådlös fiber

Problemet är att de olika tekniska lösningar som finns för att effektivisera, snabba på och kostnadsreducera bredbandsutbyggnaden hittills inte har utnyttjats tillräckligt. Nedgrävd fiber är ofta en bra och naturlig lösning. Men bland de områden som fortfarande saknar bra bredband gör demografi, topografi och avstånd att det inte sällan blir mer kostsamt och tidskrävande att gräva ned fiber.

Här är det samhällsekonomiskt gynnsamt att istället investera i beprövade trådlösa fiberlösningar (den nya generationens mikrovågslänk), som inte kräver någon kostsam grävning.

Trådlös fiber har idag samma överföringskapacitet och hastighet som nedgrävd fiber, men sker via länkhopp (på master, byggnader eller dylikt) istället för via nedgrävd kabel. Trådlös fiber är också uppskalbar i takt med att behoven ökar. Detta är en teknik som idag används av försvarsmakten, på flygplatser och hamnar, samt i ett antal kommuner runt om i landet för verksamheter med höga krav på driftsäkerhet och kapacitet. Trådlös fiber kan också med fördel användas som redundans (back-up) om det skulle bli ett avbrott på huvudlinan.

Ställ krav på kostnadseffektivitet

Digitaliseringsministern och ansvariga myndigheter kan nu ställa tydligare krav på att bredbandsutbyggnaden ska ske med mest kostnadseffektiva tekniska lösningar med jämförbar kapacitet. Då kan vi undvika att kostnaderna för den återstående – ”knepiga” – tredjedelen av landet rusar iväg mer än nödvändigt. Eller att de får vänta längre än nödvändigt.

PTS har meddelat regeringen att det – utöver de 3,25 miljarder som redan idag är avsatta – sannolikt kommer att behövas ytterligare hela fyra miljarder kronor extra för den återstående bredbandsutbyggnaden. Till det kommer den egeninsats som hushåll, företag, byalag och andra får lägga själva. Genom att kostnadseffektivisera – och dessutom snabba på – den återstående delen av bredbandsutbyggnaden, så kan både samhället, företagen och hushållen spara miljarder kronor.