Kivra: Ygeman och Baylan – värna digital infrastruktur

Reaktionerna har som väntat varit starka efter medias avslöjande om Postnords finansiella status. Förlusterna har ökat i takt med att Postnords lönsamma brevutdelning minskat dramatiskt. Vi har nu skrivit 2020 i kalendern och det är hög tid att se möjligheterna med sjunkande brevvolymer och inte låsa fast sig vid problemen.

Finns en lösning

En väl fungerande postdistribution är en fundamental samhällsfunktion. Ingen vill se det haverera – vilket det inte heller kommer göra, för det finns redan en lösning på plats. I nyhetsflödet har den fått överraskande lite utrymme – nämligen digital post.

Hålla Postnord flytande

Kivra välkomnar den kommande postlagsutredningen och vår uppmaning till regeringen är att lyfta blicken och våga utmana gamla lösningar och tankesätt. De initiala förslagen, både från beslutsfattare och Postnord, handlar om subventioner.

Miljarder svenska kronor sägs kunna stoppa blödningen, men bara tillfälligt sett till trenden. För hur länge ska skattebetalarna hålla Postnords affärsmodell för brev flytande: nog är väl tiden mogen för att rikta insatserna mot modernare lösningar?

Enorma samhällsvinster

Nu måste regeringen värna denna infrastruktur och se de fantastiska fördelar som sjunkande – eller rättare sagt digitaliserade brevvolymer – innebär.

Anna Bäck
Vd, Kivra

Regeringens vision är att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Digitalisering av post skapar samhällsnytta på flera plan. Det är bra för miljön, underlättar mobilitet och en levande landsbygd.

Det som ansvarig minister Anders Ygeman (S) själv betonat är att medborgarnas bästa och kundernas service ska stå i fokus. Det som alltså måste lösas är att alla medborgare, i hela landet, ska nås av information snabbt. Och då finns det alternativ.

Låt oss jämföra med utvecklingen inom andra områden som på kort tid genomgått stora förändringar. I dag har vi en generation unga vuxna som knappt har sett svenska kontanter. I Sverige är cash inte längre king.

Ett annat exempel är deklarationen. Flera av oss minns de långa köerna utanför Skatteverket för att lämna deklarationen. År 2019 deklarerade nästan 80 procent digitalt, i år kommer siffran vara ännu högre. Samhällsvinsterna är enorma.

Inte en utmaning

I fallet Postnord lyfts krympande brevutdelning enbart som ett problem, de positiva aspekterna glöms bort. Den digitala brevlådan nämns förvisso, men då som en del av problemet. Ibrahim Baylan (S) menar att det är ”en utmaning inte bara för Postnord utan för näringslivet i sin helhet”. Men varför se det som en utmaning, när den snarare är en del av lösningen?

Snabbare hantering

Alternativet är hållbarare, stabilare och kostnadseffektivare. Med en digital brevlåda nås mottagaren direkt och säkert. Vi pratar om att få sin post på tre sekunder i stället för tre dagar, var du än befinner dig.

Det innebär att fler vårdkallelser når fram med färre inställda sjukbesök som följd och att ärenden från Försäkringskassan och andra myndigheter kan hanteras snabbare.

Listan på nyttor för mottagaren, avsändaren och samhället i stort kan göras lång. En fortsatt digital utbyggnad skulle dessutom gagna framför allt de som bor i glesbygd.

30 000 träd

För att inte nämna de miljöbesparingar som sker med minskade transporter och pappersanvändning. Under 2019 skickades cirka 100 miljoner brev via Kivra. Produktion och transport av 100 miljoner fysiska brev hade krävt 30 000 träd och 38 000 ton koldioxidekvivalenter.

Värna infrastrukturen

Politikerna i Sverige har gjort ett enastående jobb med att bygga en digital infrastruktur. Svenskarna och internet (2019) uppger att 98 procent av landets befolkning har tillgång till internet hemma.

Nu måste regeringen värna denna infrastruktur och se de fantastiska fördelar som sjunkande – eller rättare sagt digitaliserade brevvolymer – innebär.