KDU-topp: Slopa det orättvisa betygssystemet

DEBATT. Vårt nuvarande system med kursrelaterade betyg fungerar inte. De oschyssta villkor som eleverna har haft denna termin hade inte varit lika avgörande om vi haft ämnesrelaterade betyg, skriver KDU:s Nike Örbrink.

Nike Örbrink
Förbundsordförandekandidat och förste vice förbundsordförande, KDU


Nu skulle Sveriges gator och torg prydas av vita studentmössor, sånger och flak. Men dagens gymnasieelever berövas inte bara på studentens alla festligheter. De har också förlorat en ärlig chans att påverka sina sista betyg inför arbetslivet och antagningen till universitetet. I slutet av sommaren presenteras utredningen om ämnesrelaterade betyg, men coronakrisen har redan visat varför nuvarande kursrelaterade betyg inte fungerar.

Sämre förutsättningar

Ingen kan tvivla på att det är tre tuffa år i gymnasiet. Dagens gymnasieelever mår dessutom sämre och upplever i högre grad oro inför framtiden. De som tar studenten i vår har spenderat mer än hälften av skolans sista termin hemma med självstudier och distansundervisning. Ett arbetssätt som passar långt ifrån alla. Dessutom har eleverna i ettan och tvåan förlorat viktig och avgörande undervisning. Det råder därför inga tvivel om att dagens gymnasieelever kommer ha sämre förutsättningar inför antagningen till högre utbildning än årgångarna före och efter.

Killarna tar hårdast stryk

Det är nu tjugosex år sedan övergången från ämnesrelaterade betyg till kursrelaterade. I praktiken innebär systemet att det betyg eleven får på sitt första prov under sitt första år i gymnasiet spelar lika stor roll för betygssnittet som prestationen på sista provet under sista terminen. Eleverna vet därför att drömutbildningen kan ryka redan efter deras första prov.

Med detta system är det killarna som tar hårdast stryk och det är framför allt pojkar som hoppar av gymnasiet. Eftersom flickor mognadsmässigt är bättre anpassade för den typen av lärande som det ställs krav på i gymnasiet, med stor individuell frihet och egen analys, är det killarna som hamnar efter.

Detta jämnar emellertid ut sig vid slutet av gymnasiet, men vid den tiden är den avgörande delen av det betygssnitt eleven kommer att gå ut med redan satt. Resultatet av detta syns nu på universitetsutbildningarna där de mest populära utbildningarna tydligt överrepresenteras av kvinnor.

Första året blir avgörande

Det kanske mest påtagliga med de kursrelaterade betygen är att utveckling och framsteg förlorar sin betydelse. Betyget som gavs vid första provtillfället första terminen i ettan väger lika tungt på det akademiska CV:t som det sista under vårterminen i trean.

I praktiken innebär det att den som söker till universitetet bedöms på de kunskaper de en gång hade, snarare än kunskaperna de har när de väl ska börja på universitetet. Exempelvis säger betygen i tre engelskakurser inte speciellt mycket om vilka kunskaper i språket eleven faktiskt har. Det är inte konstigt att så många unga känner hopplöshet inför sin framtid när deras första år i gymnasiet tillåts avgöra huruvida de kan komma in på sin drömutbildning eller inte.

Oschyssta villkor

I slutet av sommaren presenteras utredningen om ämnesrelaterade betyg. Hade vi haft ämnesrelaterade betyg i dag, hade de examinationer som gjorts under de oschyssta villkor eleverna haft denna vår, inte varit lika avgörande. De hade vägt in, men det hade inte avgjort alla tre gymnasieår.

Ett högt pris

Vi i Kristdemokratiska ungdomsförbundet har länge talat om behovet av mer ordning och reda i svensk skola. Vi vill även se fler externa rättningar av prov för att motverka den ojämlika betygsbedömningen mellan skolor. Dessutom går det inte heller att komma ifrån att systemet med kursrelaterade betyg både missgynnar jämställdheten mellan pojkar och flickor, och blir orättvist mot elevernas antagning till högre utbildning.

Coronaårgångarna i skolan har fått betala ett högt pris för det missunnsamma betygssystemet. Se detta som ett kvitto på att det är dags att ersätta kursrelaterade betyg med ämnesbetyg. 

Beslutskedja: Betygssystemet ska främja kunskapsutveckling och betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

26/4
2018
19/8
2019
19/3
2020
7/4
2020
16/4
2020
27/4
2020
15/6
2020
17/8
2020

Forrige artikel MP: Historiska tillskott till militärt försvar – civila försvarets tur nu MP: Historiska tillskott till militärt försvar – civila försvarets tur nu Næste artikel Grön ungdom: Vi har inte tid att gulla med oljebolag Grön ungdom: Vi har inte tid att gulla med oljebolag