Debatt

KD: Så kan vi hjälpa civilsamhällets hjälporganisationer

För att möta civilsamhällets behov och dämpa de negativa effekterna från restriktioner och smittspridning föreslår nu Kristdemokraterna att anslagen till hjälporganisationer ökar. Det skriver Jakob Forssmed (KD).

Äldre drabbas när stödet till civilsamhället brister. 
Äldre drabbas när stödet till civilsamhället brister. Foto: Ali Lorestani/TT
Jakob Forssmed
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Pandemin slår hårt mot kulturliv, idrott och civilsamhälle. I regeringens extra ändringsbudget får kulturen ökat stöd och flera partier har framfört krav om ytterligare medel till sektorn. Det är något som även Kristdemokraterna stödjer. Också idrotten behöver, och får, tillskott i ändringsbudgeten – även om vi menar att väsentligt mer behövs för att nu ge fler barn och unga chans till föreningsidrott.

Däremot saknas, återigen, helt ökat stöd till det breda civilsamhället som finns utanför kultur och idrott – trots att många av dessa föreningar och organisationer har drabbats hårt av pandemin. Det drabbar grupper såsom barn och unga, äldre och särskilt utsatta. Vi kristdemokrater lägger därför nu ett förslag till utskottsinitiativ i finansutskottet för att öka stödet till civilsamhällets arbete bland utsatta, och för att idrott och övrigt föreningsliv ska kunna aktivera fler barn och unga.

KD vill öka anslagen

Fler barn måste få chansen att aktiveras, annars riskerar det att få långtgående konsekvenser för hälsa och välmående både nu och i framtiden. 

Det breda civilsamhällets hjälporganisationer, föreningar, kyrkor, second hand-verksamheter etcetera, har i pandemin sett ökande behov, men samtidigt fått betydande begränsningar. Det har påverkat öppettider, medfört inställda läger, framflyttade basarer och minskade möjligheter till försäljning och insamling. Situationen för dem som arbetar med utsatta grupper är därtill, på många sätt, ännu svårare nu än tidigare i pandemin med hänsyn till vinterkyla, låg vaccinationsgrad bland utsatta och ökad smittspridning. Dessutom är, precis som andra verksamheter, civilsamhällets organisationer drabbade av att personal och frivilliga är sjuka.

För 2021 avsattes vissa medel för civilsamhällesorganisationer som arbetar med särskilda grupper (till exempel våldsutsatta och äldre), men dessa satsningar avslutades vid årsskiftet. Det försvårar för civilsamhällets organisationer att klara ökade kostnader eller behov. Dessa organisationer har dessutom ofta haft sämre tillgång till de stöd som näringslivet kunnat ta del av.

För att möta de ökade behoven och dämpa de negativa effekterna från restriktioner och smittspridning föreslår nu därför Kristdemokraterna att anslagen till hjälporganisationer ökar med 80 miljoner kronor för 2022.

Fördubbla stödet till idrotten

Vi ser också stora bekymmer med att många barn och unga har fallit ur föreningslivet under pandemin. Det gäller inte minst inom idrotten vilket kan förvärra en ojämlik tillgång till idrottande. Inställda träningar, matcher och turneringar riskerar dels att minska engagemanget för ungdomsidrotten som helhet ytterligare, dels att öka ojämlikheten ytterligare. Det bidrar i sin tur till mer stillasittande och mindre aktivitet bland barn. Generation PEP har visat att ett av fem barn har rört sig mindre under pandemin. Vi vet också att föreningslivet är en viktig skyddsfaktor för barn som befinner sig i en utsatt hemmiljö.

Fler barn måste få chansen att aktiveras, annars riskerar det att få långtgående konsekvenser för hälsa och välmående både nu och i framtiden. När barn lämnar föreningarna så blir det också svårare att engagera frivilliga föräldrar. Den av regeringen föreslagna nivå på krisstöd till idrotten riskerar att endast räcka till att hantera krisen, men inte till att kunna arbeta tillräckligt för att återaktivera och bredda deltagandet. Vi menar att en fördubbling av det aviserade stödet till idrotten behövs – från 120 till 240 miljoner kronor.

Ett inkluderande civilsamhälle

Problemen gäller inte bara idrotten, utan också sådant som scouter, kör- och kulturverksamhet där unga kan få en meningsfull och aktiverande gemenskap med närvarande vuxna. Det är särskilt angeläget efter pandemin. Vi menar att 50 miljoner kronor nu måste skjutas till.

Ett varmt och inkluderande civilsamhälle behövs kanske mer än någonsin och då behövs mer stöttning så att det svenska föreningslivet genom och efter pandemin kan fortsätta engagera barn och unga och sträcka ut en hand till den som behöver hjälp.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00