Debatt

Johansson (C): Det ska vara enklare att bli donator

DEBATT. Det behövs åtgärder som gör det enklare att bli donator och som underlättar för akutsjukhusen att ta hand om organ. Först då kan fler överleva svåra sjukdomstillstånd, skriver Ola Johansson (C).

Foto: Bertil Ericson/SCANPIX
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Ola Johansson (C)
Riksdagsledamot
 

Trots att Sverige är det land i Europa där störst andel av befolkningen (hela 83 procent) är positivt inställda till organdonation, råder det brist på organ. Det finns hinder i strukturer och lagstiftning som gör att det i snitt är en person i veckan som avlider i väntan på organ från en donator. 

Att införa ett opt-out system som man har i exempelvis Storbritannien är en bra början, men det behövs andra åtgärder som gör det enklare att bli donator och som underlättar för akutsjukhusen att ta hand om organ. Först då kan fler överleva svåra sjukdomstillstånd.

Fler skulle ha överlevt

Det är 800–900 svenskar som väntar på organ och många kommer att vänta förgäves. I fjol var det 50 personer som skulle överlevt om det funnits ett hjärta, lungor, lever eller njurar att tillgå. En enda donator kan i bästa fall bidra till att rädda åtta människors liv. Det är cirka 90 000 personer som avlider varje år och av dessa är det 3 300 som dör på en intensivvårdsavdelning. Bara 190 av dem blir donatorer. Det finns mycket att göra för att korta väntetiderna och öka tillgången på organ.

Införa ett nytt system

Sverige har 19 donatorer per miljon invånare. Det är förvånansvärt lite med tanke på hur positiva svenskarna är till donationer. I Spanien där endast 61 procent är positiva är motsvarande tal hela 47. Vad som kännetecknar länder i Europa där väntetiden är minst, är att det finns ett opt-out system där det krävs en aktiv handling av var och en för att man inte ska förekomma i ett donatorsregister.

Sverige har 19 donatorer per miljon invånare. Det är förvånansvärt lite med tanke på hur positiva svenskarna är till donationer.

Ola Johansson (C)
Riksdagsledamot

Därför har jag motionerat till Sveriges riksdag om att ta efter dessa länder och införa liknande system.

Underlätta för anhöriga

Människors yttersta vilja ska alltid respekteras. Utgångspunkten i dag är att alla som inte aktivt uttrycker ett nej, förmodas vilja donera, men ytterst är det anhöriga som måste fatta det beslutet. Det är 10 procent som meddelat att de inte önskar donera organ, medan 17 procent aktivt valt att gå med i registret. I resterande fall är det anhöriga som avgör och det skulle underlätta för dem i en svår stund om utgångspunkten alltid är att donation ska ske såvida inget annat meddelats i förväg.

För höga krav

För att personer på väntelistan för donation ska kunna få hjälp behöver donationsverksamhet och transplantationsverksamhet samspela bättre. Det förekommer att man inte kontrollerar möjligheten att genomföra en donation trots att det vore möjligt. Dessutom är det enligt vår mening allt för högt ställda krav på vilka förutsättningar som ställs upp för att donation ska kunna ske.

För att kunna accepteras som donator behöver du avlida på en intensivvårdsavdelning och i så fall till följd av en skallskada. Detta är det enskilt största hindret när man jämför Sverige med andra mer framgångsrika länder.

Det krävs förändringar

Vår kapacitet för organlivsuppehållande behandling i livets slutskede är otillräcklig och det behövs lagändringar för att göra det möjligt att hålla en döende kropp vid liv så att den uttryckta viljan att donera kan uppfyllas. Det krävs att kriterierna utökas så även personer som avlider på grund av hjärtstillestånd ska kunna donera.

I region Stockholm/Gotland lyckades man dubblera antalet donatorer på tre år genom att införa en tydlig uppföljning och struktur inom sjukvården. Då organdonation är en sällanhändelse överallt utom på våra största sjukhus, saknas en tydlig struktur och organisation inom sjukvården.

Det behövs en bättre samverkan och beredskap på sjukhusen för att tillvarata donationsviljan och en samverkan mellan regionerna.

Informera om möjligheterna

Tyvärr har på senare tid antalet levande donatorer minskat. Dessa väntjänster står för den största delen och då handlar det ofta om att låna ut sin ena njure, något som de flesta klarar att leva med utan besvär. Ta bort administrativa hinder och informera om möjligheterna, både för levande donationer och sådana som sker i livets slutskede. Kunskap om värdet och möjligheterna att göra en insats för medmänniskorna är viktigast.

En debatt och införande av opt-out vore ett sätt för Sverige att gå från att vara sämst till att bli bäst på att efterleva vad befolkningen faktiskt vill.

Nämnda personer

Ola Johansson

Tidigare riksdagsledamot (C)
Reklamkommunikation (Berghs School of Communication, 1994-1995)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00