ISR: Politikerna talar hellre om tidigare betyg än att ta ansvar för skolan

Det behövs en djupare diskussion om skolans roll för likvärdighet än denna symbolpolitik om betyg från årskurs fyra.

Håkan Wiclander
Idéburna skolors riksförbund

Debattörerna som vill ha betyg argumenterar heller inte främst för betyg, om vi granskar deras argument lite närmare. Betygsförespråkarna säger att skolan och eleverna behöver ”återkoppling”. Att eleverna behöver ”veta”.

Behovet av återkoppling är inte i grunden ett betygsargument. Återkoppling är ett behov som grundas i att vi människor vill ha bekräftelse och bli mötta och sedda kring insatser vi gör. Återkoppling kan ske på många sätt.

Ingen vettig återkoppling

"Återkoppling” är vad lärare ägnar sig åt hela tiden. Eleverna blir mötta varje dag, blir sedda och får återkoppling varje dag och stund, liksom de får input och får ”veta resultat” och hur de kan gå vidare.

Det som debattörerna efterfrågar – och påstår vara återkoppling – är en simpel gradering i form av en bokstav som någon gång per år sammanfattar 250 dagars skola. Den årliga gradering som debattörerna vill ha är i själva verket långt ifrån en vettig återkoppling och långt från det dagliga mötet och inputen som ges i klass och skola.

Finns flera sätt 

Debattörer menar i och för sig att elevens insats under året behöver sammanfattas. Men för att ge elever och föräldrar en sammanfattande återkoppling av ett års eller termins insatser kan man ställa frågan om en gradering i form av bokstav är det enda sättet – omedelbart blir svaret att en bokstav per termins absolut inte är enda sättet. Det är heller inte bästa sättet för yngre barn. Tvärtom.

Inget vetenskapligt stöd 

Ordförandena i Lärarförbundet och Sveriges elevråd hänvisar i sin debattartikel till forskningsgenomgångar från både Vetenskapsrådet och Kungliga vetenskapsakademin. Det finns inget vetenskapligt stöd för att tidiga betyg är motiverande eller ger bättre studieresultat, konstaterar de.

De skriver också: ”Lärarna vet redan vilka elever som ligger efter och är i behov av extra stöd. Det är bristen på möjlighet att sätta in stöd som är svagheten i svensk skola i dag. Det finns därtill studier som visar att yngre barn har svårt att skilja betyget från sin person och har svårt att förstå att det gäller deras prestation (…) Lösningen är inte att sätta bokstäver på tioåringars prestationer.”

Symbolpolitik

Debattörerna pekar på att de allra flesta kommuner i dag skär ner på anslag till skola och utbildning, med oönskade effekter: mindre jämlik skola, större skillnader i lärarbehörighet, växande psykisk ohälsa bland elever. ”De här utmaningarna kan inte lösas med symbolpolitik, men våra politiker tenderar att ägna sig åt det i stället för de verkliga problemen.”

Det verkar handla om symbolpolitik när opinionsbildare hellre talar om tidigare betyg än att ta ansvaret för att systematiskt och långsiktigt åtgärda skolans behov. Lärarfacket och Sveriges elevråd ger betygsförslaget underkänt, betyg F.

Pekar åt flera håll

Roger Haddad (L) hänvisar i sin replik till debatten till en undersökning från Skolverket om effekterna av betyg från årskurs sex.

Haddad refererar till några utvalda slutsatser från Skolverkets rapport. Men sanningen är att Skolverkets undersökning pekar åt flera håll, vissa positiva och andra ytterst kritiska.

Oklar effekt 

Att som Haddad välja ut vissa exempel ur statistiken kan främst kommenteras med att ja, debatten kan handla om sifferbollande statistik, eller så kan den kan handla om summeringen som till och med återges i texten till Utbildningsdepartementets betygsförslag, men som Haddad inte nämner. Slutsatsen på sida 13 säger:

”Sammantaget gör Skolverket bedömningen att betygen från årskurs sex bidragit till både positiva och negativa konsekvenser och att det inte är möjligt att uttala sig om huruvida betygen haft en faktisk effekt på elevers resultat och kunskapsinhämtning.”

Blundar för slutsatserna

Slutsatsen är förödande för tidiga betygsförespråkare. Det är tråkigt att opinionsbildare och politiker helt blundar för sådana slutsatser och ändå vill gå vidare med förslag till betyg i årskurs fyra. Den hållningen främjar tyvärr varken en bra debatt eller en god skolutveckling.

Krävs djupare diskussion

Skolverket har skickat ut förslaget om betyg från årskurs fyra på remiss. Idéburna skolors riksförbund (ISR) är en av remissinstanserna. ISR har liknande kritisk hållning som lärarfack och elevorganisation. ISR är kritiskt till förslagets konsekvenser för skola och elever och kommer samverka med skolaktiva i debatten kring betygen.

Det behövs en djupare diskussion om skolans roll för likvärdighet än denna symbolpolitik om betyg från årskurs fyra.