I väntan på en tydlig livsmedelsstrategi

DEBATT. Regeringens arbete med en livsmedelstrategi drar ut på tiden och det är oroande. Dessutom har regeringen än så länge inte visat upp någon förmåga att tänka nytt inför framtidens livsmedelsproduktion, skriver Helena Jonsson, LRF, Sven Lindgren, Hushållningssällskapens förbund och Marita Wolf, Växa Sverige.

Av: Helena Jonsson, förbundsordförande LRF, Sven Lindgren, förbundsordförande Hushållningssällskapens förbund, Marita Wolf, ordförande Växa Sverige

Sveriges livsmedelsproduktion måste växa rejält. Frågan hur vi på ett hållbart sätt ska kunna producera mer mat i takt med att vi blir fler engagerar en allt vidare krets och i statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring står det just att vår inhemska produktion behöver öka.

Nästan ett år har gått sedan Konkurrenskraftsutredningen la fram sina förslag, men besked från regeringen dröjer och skjuts hela tiden framåt. Den här osäkerheten är inte bra för svensk produktion. Vi behöver se politisk handlingskraft och förslag till riksdagen som är långsiktiga och som står sig över mandatperioderna. Annars kommer de senaste decenniernas utveckling där den svenska livsmedelsproduktionen förlorar marknadsandelar att fortsätta. 

Sveriges krisberedskap i fara

En livsmedelsstrategi värd namnet behöver ge vårt jordbruk och vår livsmedelsindustri möjlighet att växa och svara upp mot konsumtionen, en konsumtion som i dag kraftigt överstiger den svenska produktionen.
I jämförelse med konkurrentländerna är vår produktion klimateffektiv med ett stort mått av miljöhänsyn och hög djuromsorg. Ytterligare en aspekt är att vi måste kunna upprätthålla en pålitlig produktion av livsmedel för att klara en krissituation. Det finns alltså all anledning för Sverige att öka sin produktion.
Men för att vi ska kunna producera mer mat behöver vi konkurrensneutrala villkor mot andra länder och bättre möjligheter att få en marknadsmässig ersättning för de krav som den svenska livsmedelsproduktionen tar på sig utöver EU-normen.

Regeringens förseningar oroar

Vi känner en stor oro över att regeringens beredning av livsmedelstrategin drar ut på tiden och att förmågan att tänka nytt inför framtiden ännu inte har kännetecknat debatten kring strategin. Att enas runt en vision där den svenska livsmedelsproduktionen får chans att växa betydligt till 2030 torde inte vara så svårt. Men vad som ska driva produktionen och vad som krävs för att tillväxten ska ta fart måste också komma på plats. Som en första punkt behöver regeringen sätta ett tydligt mål om tillväxt. Produktionsökningen ska inte bara motsvara befolkningstillväxten utan även ta tillbaka förlorade marknadsandelar.

En ökad livsmedelsproduktion i Sverige måste drivas av konsumtionen och spegla bredden i det som efterfrågas. I en andra punkt behöver strategin därför slå fast att det är livmedelsbranschen som har ansvaret att tillgodose konsumenternas skilda behov. Branschen ska leverera det konsumenterna vill ha men behöver samtidigt en plattform där produktionen mindre styrs av svenska detaljregler. Ett regelverk som detaljstyr försvårar produktutvecklingen och gör det svårt att få betalt för alla mervärden på miljö- och djurområdet som ligger i den svenska produktionen.

Hänsyn till livsmedelsproduktion bör öka

För att livsmedelsstrategin ska bli till verkstad måste alla dra åt samma håll. Inte minst krävs att avvägningen mellan nyttan av livsmedelsproduktionen och andra viktiga samhällsmål tydliggörs. I en tredje punkt behöver regeringen ge myndigheter såsom Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen instruktioner om att beslut även fortsättningsvis ska ta omfattande hänsyn till miljömålen – men även till att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka.

Och självfallet – en framsynt livsmedelsstrategi behöver peka ut tydliga satsningar på svenskmärkning, marknadsföring, export, forskning, utbildning, innovation och rådgivning. På så sätt skapar vi hållbar lönsamhet och fungerande samverkan i hela kedjan – från bonden via förädling och handeln och vidare till konsument.

Paris visar att det går

Parisavtalet visade att världens ledare kunde enas i en avgörande framtidsfråga och ro ett historiskt klimatavtal i hamn. I Sverige vill såväl producenter och handeln som konsumenter och politiker se en ökad svensk livsmedelsproduktion. Att nå en samsyn kring hur vi bäst tar oss dit borde vara fullt möjligt. Genom att staka ut en tydlig färdriktning kan vi byta trenden av successiv tillbakagång mot en tillväxt som skapar viktiga arbetstillfällen i hela landet och säkrar livsmedelsförsörjningen för en växande befolkning. Vi uppmanar regeringen att inte missa det här tillfället. 

Forrige artikel Lemne: LO inte redo ta ansvar för arbetslösa Lemne: LO inte redo ta ansvar för arbetslösa Næste artikel "Attacker mot ambulanser och poliser måste stoppas"
  • Rapportera

    Konsumentföreningen Medvetna Matval, Karin Gardell

    konsumentsynpunkter på en svensk livsmedelsstrategi

    Livsmedelsstrategin

    Vår konsumentförening vill ha mat som är God och som Gör Gott.
    Vi vill ha mat som vi kan lita på. Vi vill ha tillgång till mat med kvalitet.
    Kvalitet för oss är:
    Mat som har odlats på mark fri från avfallsdeponering.
    Mat som har odlats utan konstgödning och besprutning med kemiska bekämpningsmedel.
    Mat som inte utsätts för farliga processkemikalier.
    Mat som inte innehåller kemiska transfetter.
    Mat där myndigheter och livsmedelsproducenter använder sig av försiktighetsprincipen och skyddar konsumenter mot hälsofarliga livsmedelstillsatser.
    För att detta skall bli verklighet behövs myndigheter som har makt att styra produktionsledet!
    Konsumenter efterfrågar mat som marknadsförs med reklam och produktplacering.. Vår förening önskar att myndigheter kan hindra marknadsföring av hälsovådliga produkter, speciellt till barn och unga. Och att producenter och butiker lyfter fram svenska varor producerade utan kemiska bekämpningsmedel och tillsatser.

    Vill ha måltider som består av mindre andel socker, vitt mjöl och kött och med mer rotsaker, grönsaker, bönor och naturligt fett för att få en bättre folkhälsa.
    Vi hoppas att den Svenska maten kommer att uppfylla dessa krav och önskemål.
    Att den Svenska maten kommer att marknadsföras och placeras på ett sådant sätt i butiken att jag som konsument har den som ett naturligt förstahands val.
    Att all mat som säljs i butik och serveras på restaurang kommer att ha fullständig innehållsförteckning och vara ursprungsmärkt.
    Att all skolundervisning som riktar sig till unga och vuxna kommer att ha konsumentkunskap på schemat för att vi skall bli medvetna konsumenter.



Rysk media skildrar Sverige mest negativt

Rysk media skildrar Sverige mest negativt

UTRIKES. Rysk media skildrar de nordiska länderna olika. Ryska nyhetsorganisationen Sputnik skildrar Sverige – i jämförelse med grannländerna Finland, Danmark och Norge – betydligt mer negativt.