Guteland (S): I dag kan EU-parlamentet ta ett historiskt klimatsteg

DEBATT. I dag har EU-parlamentet möjligheten att ta ett historiskt steg för en hållbarare framtid. Några enstaka röster kan fälla avgörandet. Jag tar ställning för klimatet och hoppas att mina svenska kollegor ställer sig på rätt sida av historien, skriver Jytte Guteland (S).

Jytte Guteland (S)
Europaparlamentets huvudförhandlare för EU:s klimatlag


Under hösten har den amerikanska himlen färgats askgrå av skogsbränder. Flera rekordtemperaturer har redan noterats för detta år i världen, förra året var det varmaste någonsin i den europeiska historien. Det är hög tid att öka takten och ambitionen i klimatarbetet på alla nivåer.

EU har chansen att göra detta och därmed visa vägen för resten av världen när Europaparlamentet i dag röstar om en ny klimatlag.

Alla ska bidra

EU:s klimatlag blir det ramverk som ska staka ut riktningen för hur Europa ska bli klimatneutralt senast år 2050. En enorm omvandling för ett politiskt projekt som en gång startade som ett samarbete kring kol och stål. Det är den ambitiösa målsättning som nu ska lagfästas. Ett långsiktigt, visionärt mål är viktigt men betyder ingenting om vi inte är beredda att jobba för det. Klimatlagen bryter ner detta gigantiska mål till termer som ”vem ska göra vad”, ”hur mycket” och ”när”.

Vi behöver nationellt bindande mål om att varje enskilt EU-land ska nå klimatneutralitet till senast år 2050. Alla sektorer i samhället måste också ta sitt ansvar. Det handlar om att alla ska bidra, för att omställningen kan ske på ett rättvist sätt. Vi måste också skärpa den övergripande målsättningen om klimatneutralitet 2050 och därefter sträva mot negativa utsläpp genom att suga upp mer koldioxid än vad som släpps ut i atmosfären.

Vattnar ur ambitionen

Klimatet kräver omedelbara åtgärder. Det är nödvändigt med en ambitiös målsättning till år 2030. Stärk EU:s delmål rejält från nuvarande mål på 40 procent till helst 65 procent mindre utsläpp än år 1990. Vi fick en majoritet kring 60 procent i Europaparlamentets miljöutskott. De konservativa partierna, däribland Moderaterna, röstade emot för att de ansåg att även 60 procent var en för hög ambition. Nu försöker de vattna ur ambitionen ännu mer.

Det är oansvarigt och riskerar att undergräva Europas klimatarbete och möjligheten att faktiskt nå Parisavtalets 1,5 gradersmål.

Anta växthusgasbudget

När EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, nyligen presenterade sin målsättning fram till år 2030 och föreslog en höjning av utsläppsminskningarna till 55 procent nettoutsläpp jämfört med 1990, uttryckte hon att detta är ”för mycket för några, inte tillräckligt för andra”. Som tur är behöver varken jag eller von der Leyen filosofera över vad som är för lite och för mycket i dessa sammanhang.

FN:s klimatpanel är nämligen tydlig på den punkten. Vi vet vilka minskningar vi behöver göra för att uppfylla Parisavtalet. I mitt förslag ingår ett nytt klimatmål för 2040. Det är viktigt att vi har ytterligare ett delmål på vägen till klimatneutralitet år 2050, så att vi har en konkret hållpunkt i arbetet att minska utsläppen.

EU behöver anta en växthusgasbudget. Vi måste sätta ett exakt tak för hur mycket EU kan fortsätta att släppa ut, utan att det riskerar Parisavtalets 1,5-gradersmål.

"På rätt sida av historien"

Jag kräver också ett vetenskapligt klimatråd på EU-nivå, bestående av oberoende experter. EU:s klimatarbete måste utgå ifrån vetenskapen och därför behövs detta råd för att säkerställa att unionens åtgärder faktiskt ligger i linje med 1,5-gradersmålet. I Sverige spelar det klimatpolitiska rådet en viktig roll i vårt lands klimatarbete och vi kräver att alla EU-länder ska inrätta liknande råd.

Genom en stark och ambitiös klimatlag visar EU vägen för resten av världen. I dag har Europaparlamentet möjligheten att ta ett historiskt steg för en hållbarare framtid. Några enstaka röster kan fälla avgörandet. Jag tar ställning för klimatet och hoppas att mina svenska kollegor ställer sig på rätt sida av historien.

Forrige artikel Djurens rätt: Stoppa onödigt lidande på slakterierna Djurens rätt: Stoppa onödigt lidande på slakterierna Næste artikel "Ingen som bryter mot grundläggande rättigheter ska gå säker"
Gotland får grönt ljus – men västkusten ger inte upp

Gotland får grönt ljus – men västkusten ger inte upp

EU-FOND. Det finns sex miljarder anledningar att vara med i slutgallringen av de regioner som ska få dela på potten i EU:s nya omställningsfond. Stålindustrin i Norrland och cementen på Gotland har fått ett preliminärt ja, men andra kandidater har ännu inte gett upp.