Replik: "Grundlösa påståenden om Jordbruksverket"

Lennart Gladh och Jan Wärnbäck har i två artiklar kritiserat Jordbruksverkets arbete med råd kring gödsling för en uthållig jordbruksproduktion och även hur vi redovisar siffror för kväveläckage. 

Påståenden utan täckning 

I den ena artikeln påstår författarna att vi på Jordbruksverket ägnar oss åt ”mörkläggning och siffertrixande”. Detta menar vi är utan täckning. De siffror för kväve- och fosforbelastning från jordbruksmark som vi redovisar på Jordbruksverkets webbplats, är framtagna med modellberäkningar av SMED (Svensk MiljöEmissionsData) och är tillgängliga på deras webbplats. Beräkningsmetoderna utvecklas kontinuerligt. Inför den senaste beräkningen, för 2014, hade metoderna ändrats så pass mycket, att SMED avråder från att jämföra resultatet  med tidigare beräkningar. Vi redovisar därför resultat för 2014 på webbplatsen, men jämför inte detta med tidigare år.

Går inte att visa ökningen 

Det är fortsatt intressant att visa hur kväve- och fosforbelastningen från jordbruksmark har förändrats över tiden, men det är bara möjligt att redovisa jämförbara siffror för perioden 1995-2011. Mellan åren 2009 och 2011 skedde det en viss beräknad ökning av kvävebelastningen från jordbruksmark, som Lennart Gladh och Jan Wärnbäck påpekar. Vilken utveckling som därefter skett de senaste sju åren finns det däremot inga jämförbara modellberäkningar som kan belysa.

Inte bara ekonomiska parametrar 

Förhoppningsvis kan alla vi som vill arbeta för en hållbar svensk livsmedelsproduktion och bättre vattenkvalitet ha en konstruktiv dialog och samverka framöver.

I den andra artikeln påstår författarna att Jordbruksverkets rekommendationer för kvävegödsling endast baseras på ekonomiska parametrar – kostnaden för handelsgödsel och grödans pris för att maximera skördar – utan att beakta klimatmässiga och ekologiska konsekvenser. Detta är felaktigt. Jordbruksverket tar årligen fram rapporten ”Rekommendationer för gödsling och kalkning”. Syftet är att ge lantbrukaren underlag vid planeringen av gödslingen. Rekommendationerna bygger på officiella resultat från SLU:s fältförsök för de senaste 10 åren och praktisk erfarenhet.

Större möjlighet bedöma behovet 

Det har skett en utveckling i dagens jordbruk som författarna bortser från. I dagens lantbruk anpassar lantbrukaren i stor utsträckning kvävegödslingen utifrån fältets och årets förutsättningar och inte enbart baserat på generella råd i planeringssituationen. Det finns idag betydligt större möjligheter än för bara 5-10 år sedan att bedöma grödans behov av kväve och dela upp gödslingen i takt med grödans utveckling. Lantbrukaren kan bedöma markens leverans av kväve genom att anlägga ogödslade rutor i fälten, mätas grödans kväveupptag med hjälp av sensorer och ladda hem vegetationskartor från satellitbilder via Internet.

Krävs konstruktiv dialog 

Vår utgångspunkt är att jordbruket ska kunna producera livsmedel effektivt samtidigt som vi får en allt bättre vattenkvalitet och når de svenska miljömålen. Förhoppningsvis kan alla vi som vill arbeta för en hållbar svensk livsmedelsproduktion och bättre vattenkvalitet ha en konstruktiv dialog och samverka framöver.