Grafik: Medlemsras för partierna – SD går mot strömmen

Allt färre personer vill vara med i ett politiskt parti. Under förra året tappade riksdagspartierna tillsammans drygt 24 000 medlemmar. Värst är raset för Socialdemokraterna som ensamt står för 15 000 av dessa.

Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad tror att en del av förklaringen till medlemstappet går att finna i pandemin.

– Vi är ett folkrörelseparti som är vana att värva ute på marknader och när vi är ute och knackar dörr. Det gjorde vi inte förra året på grund av pandemin vilket jag då också tror påverkade medlemsvärvningen, säger hon till Altinget.

Politiska ställningstaganden och partiets regerande baserat på januariavtalet tror hon inte påverkar så mycket.

– Jag är övertygad om att en del medlemmar har säkert lämnat på grund av ett visst politiskt beslut. Men det tror jag händer hela tiden och det är väl det som är. Vi är ett stort parti. Några går med för att det är en viss fråga som engagerar. Andra väljer att lämna om det är en viss fråga som man känner att det här vill inte jag vara med på, säger hon.

SD mot strömmen

Det enda parti som ökar i antal medlemmar är Sverigedemokraterna. 2018 gick SD förbi Centerpartiet som tredje största parti i antal medlemmar och partiet närmar sig Moderaternas andraplats.

Partisekreteraren Richard Jomshof (SD) tror att partiet lockat många av sina medlemmar på kärnfrågorna invandringspolitik och kriminalpolitik.

– Man känner starkt för vissa frågor och så söker man ett alternativ. Vi som parti har länge gått emot strömmen när man tittar på hur de andra partierna har ställt sig i de här frågorna, säger han till Altinget.

Jomshof menar att det tidigare varit problem för partiet att det vuxit snabbare i väljarstöd än medlemsantal. Det har gjort att partiet tidigare haft svårt att fylla platser. Men nu är den trenden bruten.

– Tidigare var det många som inte vågade engagera sig. I dag märker vi att det är lättare att få folk att bli medlemmar men också att vilja arbeta för oss. 2018 vill jag påstå att vi för första gången var i fas på riktigt. Det vill säga att vi bland våra medlemmar kunde hitta tillräckligt många engagerade.

Varannan miljöpartist har lämnat

Sämst utveckling sedan 2014 har Miljöpartiet haft. Åren i regeringsställning har inte gett någon utdelning i form av fler medlemmar. Tvärtom har partiet tappat fler än hälften av sina medlemmar. Partiet har därmed gått i motsatt riktning jämfört med Sverigedemokraterna.

Tydlig trend

Utvecklingen att färre och färre engagerar sig i politiska partier har pågått länge.

– Det är otvetydigt så att det har minskat dramatiskt, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till Altinget.

I dag är knappt 250 000 medlemmar att jämföra med över 1,5 miljon under slutet av 1970-talet. En stor del av Socialdemokraternas medlemmar försvann i och med att personer tidigare var automatiskt med i partiet om de var med i fackförbundet LO. Men även sedan det togs bort i början av 90-talet har medlemsantalet för riksdagspartierna mer än halverats.

– Det finns flera orsaker. En är att partimedlemskap tidigare fyllde en social funktion som senare tagits över av annat. En annan är att människor i dag i lägre utsträckning är väldigt övertygade anhängare av partier. Länken mellan de valda och väljarna har i någon mening tunnats ut, säger Hinnfors.

Partierna självmedvetna

Den här trenden ser också partierna.

– Alla partier märker att det finns en ökande ovilja att faktiskt engagera sig politiskt. Det finns många andra sätt i dag att få utlopp för sina åsikter oavsett om det är på sociala medier eller någon annan organisation, säger Richard Jomshof.

– Om man tittar bland unga är steget in i partipolitiken ganska stort. Däremot upplever man att man har stort politiskt engagemang och också att man har möjlighet att kunna påverka. Du påverkar direkt med ett inlägg som får spridning och det blir en förändring i frågan. Här har alla partier en hemläxa att göra. Hur vi kanaliserar det här snabba engagemanget, säger Rådström Baastad.