Debatt

Gör plats för byggsektorn i klimatmålen, Strandhäll

Bostadsbranschens stora klimatpåverkan glöms ofta bort. Politikerna bör ha klimatperspektivet i åtanke och ta fram ett sektorspecifikt mål när bostadsbristen ska byggas bort. Det skriver Johan Knaust, vd och Karina Antin, hållbarhetschef för K2A fastigheter.

Foto: Maja Suslin / TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

För ett par veckor sedan presenterade Miljömålsberedningen ett mål för Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Det var efterlängtat. Det är uppenbart för alla att Sveriges klimatpåverkan inte bara styrs av det som produceras inom våra gränser, utan även de utsläpp som vi finansierar i andra länder.

Lika uppenbart borde det vara att politiken ska jobba för att minska utsläppen inom alla sektorer, inte bara de vars klimatpåverkan diskuteras och syns mest i media. Vi ser tyvärr inte att det är så i dag.

Tänk bortom bilen

När det gäller hållbar konsumtion har man länge tittat på de fyra b:na: Bilen, biffen, börsen, bostaden. Tre av dem ­– vår mat, våra transporter och våra investeringar – får väldigt stort utrymme i samhällsdebatten om klimat. De allra flesta känner till köttets klimatpåverkan och i princip alla vet vilka transportmedel som står för stora respektive små utsläpp.

Att bygga bort bostadsbristen är ett viktigt politiskt mål och ska så vara, men vi som samhälle måste sträva efter att göra detta utan att bidra till klimatkrisen.

Även debatten om hållbara investeringar pågår kontinuerligt. Politiken följer dessa områden nära och diskuterar löpande olika ekonomiska styrmedel och regleringar för minskade klimatutsläpp från dem.

Bortglömd utsläppsbov

I jämförelse är bostadssektorns klimatpåverkan i det närmaste bortglömd. Visst diskuteras energieffektivisering i befintliga fastigheter och det är en viktig del, men den allra största delen – 70 procent – av branschens klimatpåverkan kommer från byggandefasen.

Riksdagen har antagit ett specifikt mål för transportsektorn, där utsläppen från inrikes transporter ska ha minskat med minst 70 procent år 2030. Någon diskussion om ett liknande klimatmål för bygg- och fastighetssektorn finns inte, trots att sektorn står för mer än en femtedel av Sveriges utsläpp och att Boverket och Naturvårdsverket har slagit fast att det är ”en sektor med stor potential för utsläppsminskningar”.

Att bygga bort bostadsbristen är ett viktigt politiskt mål och ska så vara, men vi som samhälle måste sträva efter att göra detta utan att bidra till klimatkrisen. Ett rimligt första steg är att regeringen tar fram ett sektorspecifikt klimatmål för bygg- och fastighetssektorn.

Förutsättningar på plats

Sedan årsskiftet finns krav på klimatdeklarationer för nya byggnader, vilket ger en helt annan möjlighet att mäta och ställa krav på det som byggs i Sverige. Dels för att minska klimatpåverkan under byggprocessen, dels för att från början bygga bostäder som kan förvaltas på ett klimatsmart sätt. Möjligheten att sätta och följa upp ett sektorspecifikt mål har aldrig varit bättre än nu.

Tanken bakom transportsektorns mål är att driva på för en fordonsflotta fri från fossilberoende. På samma sätt skulle ett mål för bygg- och fastighetssektorn sätta press på fler aktörer att göra mer och samtidigt öppna upp för en diskussion om vilka politiska satsningar som behövs för att bygga bort bostadsbristen utan att bidra till klimatkrisen.

Vi förstår att omställningen till en mer klimatsmart bostadsbransch inte kommer att vara smärtfri, men det kommer att behöva ske, frågan är bara när. För klimatets skull borde svaret på den frågan vara: Så snart som möjligt.

Nämnda personer

Annika Strandhäll

Riksdagsledamot (S), ordförande S-kvinnor
Studier i arbets- och organisationspsykologi och i organisation och ledarskap (Göteborgs uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00