GD:n svarar på kritiken mot BEO: "Missvisande"

Erik Helmersson kritiserar skarpt Barn- och elevombudet (BEO). I kritiken nämns inget om utgångspunkterna för BEO:s uppdrag och det finns missvisande beskrivningar. Jag har därför anledning att förtydliga ett antal saker.

BEO är en funktion som tillämpar skollagen, inget annat. Detta är ett uppdrag som BEO har från regeringen. Syftet är att stå för enskilda elevers rättigheter om en skolhuvudman brister i sitt ansvar.

Ha skollagen i fokus

Låt mig först börja med att säga att BEO är självständig funktion inom Skolinspektionen. Jag kan därför inte gå in på BEO:s bedömningar när det gäller ärenden om skadestånd. Skolinspektionen svarar dock bland annat för att redovisa statistik kring BEO:s arbete och vi arbetar liksom BEO med den delen som avser tillsyn.

Skolinspektionen har granskat den lokala hanteringen för att ta emot klagomål och synpunkter och sett att den haft brister.

15 av 17 domar som vunnit laga kraft har gått på BEO:s linje. Vissa kan naturligtvis ändå anse att domarna går i fel riktning. Men då är det lagstiftningen som måste ändras. Fokus behöver ligga på skollagen.

Eleven får inte bli kränkt enligt lagen

Att utreda om en anställd gått för långt vid ett ingripande är många gånger ett svårt arbete. En lärare har tillsynsplikt och ska gripa in när elever stör ordningen. Det är viktigt att betona.

Å andra sidan är lagen tydlig med att en elev inte får bli kränkt. Situationer är ofta svårbedömda, händelseförlopp är snabba och de ska förstås i efterhand. Det behövs många diskussioner för att nå fram till dessa bedömningar.

Behövs belägg

Helmerson uppger att det räcker med att en elev känner sig kränkt för att skadestånd ska utredas. Det stämmer inte. En utredning måste först belägga att en elev är kränkt i skollagens mening. Utan denna bedömning kan man inte driva skadestånd.

Utifrån artikeln framstår det som att BEO väljer att kritisera och driva skadestånd i ett stort antal fall. Men av drygt 1 500 beslut under 2018 är det en mindre del som handlar om att kränkningar faktiskt konstaterats och att skadestånd sedan krävts. Förra året fanns 73 fall av skadestånd. 60 av dessa gällde kränkningar som skolpersonal stod bakom, och av dessa gällde färre än 20 ärenden legitimerade lärare.

Hänvisar till lokal nivå

Det är vidare inte så att Skolinspektionen och BEO uppmanar till att lämna anmälningar i alla lägen. Tvärtom hänvisar vi tydligt på vår webbplats till den lokala nivån, det vill säga skolan och huvudmannen när ärenden mellan föräldrar och skola ska redas ut.

Om en elev upplever problem bör detta hanteras så nära eleven som möjligt. Vi har också betonat det förebyggande arbetets stora betydelse.

Lokal hantering brister

Självklart kan man diskutera oönskade effekter av systemet med anmälningar. Det gör även vi på Skolinspektionen. Även vi vill att dialog mellan elever, föräldrar och skola ska fungera på ett sunt sätt. När det förebyggande arbetet i skolorna fungerar, får lärare stöd och kunskap och det finns en bra dialog mellan skolan och vårdnadshavare.

Anmälningar lämnas i de lägen när man inte har nått varandra på andra sätt. Det är därför vi pekar på huvudmäns ansvar och lärares behov av stöd.

Skolinspektionen har granskat den lokala hanteringen för att ta emot klagomål och synpunkter och sett att den haft brister. Detta gör att föräldrar många gånger vänder sig direkt till oss.

Beklagar tonläget

Till sist. Det är anmärkningsvärt hur Helmerson beskriver BEO. Han ser BEO som en funktion med ett vilt skjutande anmälningsfinger och när BEO uttrycker förståelse för lärarnas situation, skriver Helmerson ”Den som skapar ett anmälningsmonster kan inte bli förvånad när det följer monstrets natur och slukar vett, sans och skattepengar.”

Jag kan bara beklaga detta tonläge. Beskrivningen av BEO är missvisande.