FUB: "Försäkringskassan ändrar kriterier för att snygga till siffrorna"

I veckan som gått har fokus varit på unga vuxna med funktionsnedsättning som har fått sin aktivitetsersättning indragen och istället hänvisats till Arbetsförmedlingen för att söka ”riktiga jobb”. Men i dagsläget finns inte de anpassade arbeten som dessa unga klarar av annat än hypotetiskt.

Avslagen fördubblats

Tyvärr är siffrorna vi ser nu allt annat är hypotetiska. Enligt SVT Öst fick 21 procent av alla sökande avslag på sin ansökan om aktivitetsersättning år 2015. Två år senare hade siffran mer än fördubblats till 44 procent. Siffran för 2018 vill Försäkringskassan inte offentliggöra, men det är inte osannolikt att andelen avslag har ökat ytterligare.

Förödande utveckling

Redan i början av hösten 2018 uppmärksammade FUB Försäkringskassan på konsekvenserna av indragen aktivitetsersättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Försäkringskassans svar var då att det var resultatet av en fördjupad rättslig intern granskning av aktivitetsersättningen som genomfördes 2016, där slutsatsen var att 25 procent av dem som hade aktivitetsersättning borde ha fått avslag på grund av brister i handläggningen.

FUB anser att bristfällig handläggning kopplad till bristfällig kompetens kring diagnoser som intellektuell funktionsnedsättning och autism snarare har lett till en förödande utveckling för många unga vuxna med dessa diagnoser. Något som drabbar både de som söker aktivitetsersättning för första gången och de vars ersättning omprövas.

Okunskap och total avsaknad av en konsekvensanalys kring hur den enskilde drabbas.

Dessa beslut kommer många gånger ”som en blixt från klar himmel”, då personen fortfarande har en nedsatt arbetsförmåga som innebär att man inte får ett arbete.

En tuffare arbetsmarknad 

Till saken hör att privatekonomin för en person med aktivitetsersättning är ytterst skör. I dagsläget ligger en hel aktivitetsersättning på 9 403 kronor som högst – före skatt. Det är med andra ord ingenting man söker i första hand, om det går att hitta ett lönearbete istället. Så vad ligger bakom den stora ökningen av antalet personer med aktivitetsersättning mellan 2008–2016?

Socialstyrelsen har tidigare identifierat ett antal förklaringar: fler personer får en neuropsykiatrisk diagnos, högre krav på arbetsförmåga ställs på Samhall och arbetsmarknaden har blivit tuffare.

Det finns även en rimlig koppling till den stora ökningen av antalet elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan i början av 2000-talet. En skolgång i särskolan innebär lägre ställda kunskapsmål, vilket i sin tur ger stora konsekvenser när det gäller möjlighet till fortsatta studier och möjligheten att få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Sveriges befolkning ökade även med drygt 10 procent mellan 2008–2018, enligt Statiska centralbyrån. Det går inte att bortse ifrån som en del av förklaringen till att flera personer har nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning och därmed behov av aktivitetsersättning.

"Starkt oroade"

FUB konstaterar att det finns en anmärkningsvärd okunskap om vad som orsakade den kraftiga ökningen av antalet personer med aktivitetsersättning. Trots denna okunskap och total avsaknad av en konsekvensanalys kring hur den enskilde drabbas, är det uppenbart att Försäkringskassan har ändrat sina bedömningskriterier radikalt för att snygga till sina siffror.

Vi är starkt oroade över att unga med intellektuell funktionsnedsättning nu får sin aktivitetsersättning indragen och istället hänvisas till att söka ekonomiskt försörjningsstöd.