Erik Blom: Trygghet och studiero – en förutsättning för lärande

Av: Erik Blom, f.d. ledamot Skolkommissionen

Lärarens betydelse för elevens kunskapsutveckling är helt avgörande. Forskningen är tydlig med att den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra elevernas kunskapsresultat är undervisningstid med lärare som har goda förutsättningar att göra sitt jobb.

PISA-undersökningen visade att den svenska skolan brottas med stora ordningsproblem. Undersökningen visar bland annat att de svenska eleverna kommer oftare försent än OECD-snittet. Detta är förödande. Sena ankomster bidrar till att den värdefulla undervisningstiden urholkas och att lärare inte hinner gå igenom det dem ska då de tvingas att upprepa informationen för de elever som kommit sent.

Brist på respekt

Skolkommissionen genomförde, 2015, elevdialoger på 108 grund- och gymnasieskolor i landet, där eleverna fick möjlighet att ge sin bild av skolan och komma med förbättringsförslag. Resultatet var slående. Eleverna beskrev samstämmigt att det råder bristande respekt mellan elever och mellan elever och lärare samt en mycket hög ljudvolym i klassrummen. Ordningsproblemen i svensk skola är allvarliga och dessa får inte negligeras.

20 procent av lärarkåren har tvekat att ingripa i en ordningssituation på sin skola, exempelvis vid bråk, av rädslan att bli anmäld.

Lärarna drabbas också hårt av ordningsproblem i svensk skola. En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att lärarna i låg och mellanstadiet anser att de får lägga en stor del av sin arbetstid på att upprätthålla studiero i klassrummet. Undersökningen visar också på att högstadie- och gymnasielärarna brottas med problemet att eleverna inte har med sig sina skolböcker till lektionerna och kommer för sent. Svensk skola är inte förtjänt av detta.

Ledarskap i klassrummet

En grundförutsättning för att vi ska kunna höja kunskapsresultaten i svensk skola är att vi skapar trygghet och studiero i våra klassrum. I det arbetet krävs det krafttag från både elever, lärare och huvudmän.

Det som har en direkt inverkan på studieron i klassrummet är lärarens ledarskap. Läraren måste kunna skapa en klassrumsmiljö där alla elever känner sig uppmärksammade och där den direkt kan agera vid ordningsstörande beteende. Det är därför angeläget att lärarutbildningen lägger större vikt vid ledarskapet i klassrummet för att lärare ska känna sig trygga i hur de praktiskt hanterar oroliga eller stökiga situationer.

Risk för anmälan avskräcker

Ett stort problem är att lärare inte vågar ingripa mot elever som bråkar, stör eller kränker andra i klassrummet då rädslan att bli anmäld är för stor. Skolvärldens undersökning visar att 20 procent av lärarkåren har tvekat att ingripa i en ordningssituation på sin skola, exempelvis vid bråk, av rädslan att bli anmäld. Det är helt avgörande att lärare känner sig trygga att agera utifrån de disciplinära bestämmelserna i skollagen om läraren ska kunna upprätthålla trygghet i klassrummet. Huvudmän och skolledare måste backa upp lärare som agerar enligt skollagens bestämmelser – det duger inte att rädslan för att bli anmäld får lärare att avstå från att ingripa.

Elevens ansvar förtydligas

I sammanhanget är inte mitt ansvar som elev obetydligt. Elever har ett mycket stort ansvar i att uppträda respektfullt och bidra till en bra arbetsmiljö i skolan. Det är därför glädjande att Skolkommissionen föreslår nya skrivningar i läroplanen om elevens eget ansvar för att bidra till studiero i skolan.

Ökad studiero i klassrummen är inte bara en förutsättning för höjda kunskapsresultat och en bra arbetsmiljö utan också för att kunna höja läraryrkets attraktivitet. Lärare ska syssla med undervisning och inte ordningshållande. Lärare, vi elever och huvudmännen behöver nu ta ett gemensamt ansvar för att skapa lugn och ro i klassrummen – det kan inte vänta.