Debatt

EEF: "Dumt och dyrt att bygga ut elnätet i onödan"

DEBATT. Det skapar stora problem när många vill ha el samtidigt, men det finns fler lösningar än att bygga ut elnäten. Energieffektivisering är en viktig väg framåt, skriver Energieffektiviseringsföretagens vd Lotte Bångens som har fem förslag för utvecklingen mot ett mer robust elsystem.

Bidraget till laddstolpar borde kompletteras med ett krav på att se över byggnadens möjligheter till effektivisering och flexibel användning, skriver Lotta Bångens, EEF.
Bidraget till laddstolpar borde kompletteras med ett krav på att se över byggnadens möjligheter till effektivisering och flexibel användning, skriver Lotta Bångens, EEF.Foto: EEF
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Lotta Bångens
Vd, Energieffektiviseringsföretagen (EEF)

Jag har haft ”effektbrist” på Google Alerts ett tag nu, och många träffar har det blivit de senaste månaderna. I artiklarna läser jag om laddstolpar som inte kan installeras, industrisatsningar som inte blir av och om farhågor att Sverige ska stanna i utvecklingen.

Andra har skrivit förklarande artiklar om att det INTE är elbrist i Sverige, det är brist på kapacitet i nätet. Det är detta som måste lösas. Vi behöver mer resurser för att investera i vårt elnät. Eller behöver vi det? Egentligen så är faktiskt problemet att många vill ha el samtidigt. Finns det då kanske andra lösningar om man definierar problemet så?

Ge oss möjlighet att styra om

Jag tror att många känner som jag, både som privatpersoner, företagare eller fastighetsägare; om jag bara visste när det var trångt i nätet skulle jag gärna bidra och styra om min elanvändning i den mån det går – gärna automatiskt och utan att jag märker det. Om jag dessutom fick betalt för det – ja då är väl saken biff.

Jag blir lycklig när jag träffar fastighetsägare och energibolag som samverkar för att, för bådas vinning, utveckla affärsmodeller och system för att göra just detta – minska elanvändningen generellt och flytta på användningen över tid. Det skapar både ett mer robust och resurseffektivt elsystem och bäddar för att vi på lång sikt kommer kunna nå ett 100 procent förnybart elsystem. Vi kommer även att behöva högre kapacitet i näten och batterilager för att klara utmaningen, men vi får inte glömma att titta där allt börjar, i själva användningen.

Fem förslag till mer robust system

Vi kommer även att behöva högre kapacitet i näten och batterilager för att klara utmaningen, men vi får inte glömma att titta där allt börjar, i själva användningen.

Vad kan vi då göra för att snabba på utvecklingen mot ett mer robust system? Jag vill lyfta fram fem idéer.

  1. ”Effektdeklarera” mera – fastighetsägare är skyldiga att energideklarera sina fastigheter med 10-årsintervall. När det ändå görs, varför inte passa på att kartlägga vilka möjligheter det finns till sänkt effektbehov och hur användning kan flyttas i tid? Det skulle även kunna införas i de energikartläggningar som görs inom ramen för lagen om energikartläggning för stora företag. Vi skulle då även få mer kunskap om hur stor denna potential är.

  2. Utveckla nya affärsmodeller – nya affärsmodeller som ger vinster för både elkunder och elbolag behövs. Elkunder behöver incitament och kunskap om hur och när de ska omfördela sin elanvändning. Här behöver både elbolag och leverantörer av tjänster och produkter utveckla sina erbjudanden så att det blir enkelt för kunder att el-effektivisera och vara flexibla i sin användning.

  3. Inga nya laddstolpar utan effektreduktion – bidraget till laddstolpar borde kompletteras med ett krav på att se över byggnadens möjligheter till effektivisering och flexibel användning. När på dygnet laddningen sker är också en viktig komponent för att minska kapacitetsproblem. Flera matbutiker har rabatt för pensionärer som handlar på måndagar och undviker fredagshetsen. Borde det inte vara likadant för laddstolpar?

  4. Gör om Boverkets byggregler – i dag premieras el framför andra uppvärmningsformer och även framför bättre isolering i Boverkets byggregler, BBR. Speciellt under kalla vinterdagar blir det ett problem. Vi skulle behöva göra precis tvärtom – det vill säga premiera system med lågt effektbehov på vintern. Dagens BBR gör det svårare att nå ett 100 procent förnybart elsystem på ett kostnadseffektivt sätt. BBR måste ändras.

  5. Vita certifikat – det finns ett förslag om att införa så kallade vita certifikat i Sverige. En utredning som presenterades i höstas föreslår ett system som siktar på effektminskning (istället för energiminskning). Detta skulle kunna säkerställa ett minskat effektbehov och ett ökat fokus på frågan, Sverige behöver införa ett sådant system.

Jag kommer att fortsätta att prenumerera på nyheter om ”effektbrist”. Men funderar också på om jag kanske ska lägga till ”effekt-effektivisering”, ”vita certifikat” och ”nya fina effektminimalistiska BBR” – för det kan ju hända att det blir noll träffar på ”effektbrist” i framtiden. Förhoppningsvis.

Dokumentation

Seminarium i Almedalen 2019:

Effektbrist och nedsläckt land – kan energieffektivisering bidra till att lösa problemet?

1 juli: 0:30 - 11:20

Medverkande: 

  • Thomas Sundén, vd, Sustainable innovation
  • Åsa Lindell, moderator
  • Johanna Lakso, Power Circle
  • Anne Vadasz Nilsson, gd, Energimarknadsinspektionen
  • Björn Berg, Ngenic
  • Hans Nyblom, affärsutvecklare, Installatörsföretagen
  • Lowina Lundström, Svenska Kraftnät
  • Bengt Johansson, chef för elnät, Ellevio


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00