Digitaliseringen leder till ett utanförskap för synskadade

Regeringen fastslog redan 2017 en strategi för digitaliseringspolitiken. Det uttalade målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Bland annat skriver Regeringen att alla som vill, ”oavsett personliga förutsättningar som social bakgrund, ålder, funktionsnedsättning och kunskapsnivå, ska erbjudas förutsättningar att ta del av digital information och tjänster från det offentliga och delta på ett likvärdigt sätt”.

Det behövs en inkluderande digitaliseringspolitik

Om det ska bli verklighet krävs en digitaliseringspolitik som är inkluderande på riktigt. Någon sådan finns inte i dag. Det som framför allt skulle behövas är riktade satsningar på utbildning och support till de grupper som i dag har störst svårigheter med att hantera den digitala tekniken.

I fråga om det digitala utanförskapet för synskadade och andra med funktionsnedsättning är det knäpptyst.

Sorgligt nog är de politiska initiativen på detta område förskräckande få. Både till vänster och höger talas det gärna om ”utanförskapet” och vikten av att det bryts. Men i fråga om det digitala utanförskapet för synskadade och andra med funktionsnedsättning är det knäpptyst.

Var är den smarta politiken?

Om digitaliseringen ska komma alla till del måste politiken stötta de som har svårt att använda den nya tekniken. Ändå har varken regeringen eller oppositionen några skarpa förslag för en inkluderande digitalisering. I dag saknar sex av tio äldre med synnedsättning möjlighet att självständigt använda e-legitimation. De utestängs därmed från det växande utbudet av sjukvårdstjänster, bankservice och e-handel. Den smarta tekniken är här men var är den smarta politiken?

I en medlemsundersökning från Synskadades riksförbund har äldre personer med synnedsättning fått svara på en rad frågor om sin livssituation. Den visar att äldre synskadade på många sätt är en utsatt grupp. Ett av de tydligaste exemplen på detta är det stora digitala utanförskapet. Drygt fyra av tio över 65 år använder inte internet alls.

Insatser behövs

För synskadade och då speciellt äldre med synnedsättning vill vi lyfta fram två angelägna insatser:

• Vi kräver en kraftig förstärkning av den digitala rehabiliteringen vid landets syncentraler och synenheter. De utbildningar som i dag erbjuds möter inte alls behoven. Här behövs statliga initiativ för att bygga upp den kompetens som behövs och för att skapa likvärdighet över landet.
• Vi kräver att staten ger kommunerna ett utpekat ansvar för att stötta synskadade och andra med funktionsnedsättning i att använda digitala hjälpmedel och tjänster i sin vardag. Även här krävs politiska beslut och en statlig styrning. Ansvaret för en demokratisk digitalisering kan inte lämnas till 290 kommuner med olika viljor och förutsättningar.

Det finns en övertro på att digitaliseringen ska lösa alla möjliga problem, bland annat inom vården och den sociala omsorgen. Men delaktighet handlar inte i första hand om teknik och kommer inte automatiskt. Just nu ser vi hur teknikens frammarsch snarare ökar utanförskapet i samhället. Det är dags att få ett slut på det digitala utanförskapet.