Debatt

Debatt: Tonåringar behöver börja skoldagen senare

DEBATT. Forskning visar att närvaron ökar och eleverna mår bättre om de börjar senare. Därför vill vi ha nationella riktlinjer om att skoldagen ska börja senare, skriver Anton Hallin, Gröna studenter.

Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Anton Hallin
Ledamot riksstyrelsen, Gröna studenter

 

Vad är det som bör avgöra när skolan startar på morgonen? I skollagen från 2010 slås det fast att skolan ska ”vila på en vetenskaplig grund”. Vad som utgör en vetenskapliga grund är dock som på många andra politikområden starkt påverkad av ideologi och vad som känns rätt och rimligt.

Praktiska skäl

Att börja dagens arbete tidigt på morgonen är djupt rotat i vår kultur som något dygdigt. Under industrisamhället var det av yttersta vikt att ta tillvara på dagens alla ljusa timmar av praktiska skäl. Och det är just av praktiska skäl som skolan allt som oftast börjar kring klockan åtta på morgonen. Det finns goda skäl för detta. De flesta föräldrar som ska skjutsa sina barn till skolan och äta frukost tillsammans börjar omkring denna tid. Det känns naturligt att skolan bör vara synkroniserad med övriga samhället.

Tradition

Det som idag avgör när skolan startar på morgonen kan alltså sammanfattas som en mix av gammal tradition, en idé att tidiga morgnar gagnar karaktären och är synonymt med produktivitet, samt av praktiska orsaker. Dessa faktorer landar för det mesta i att rektorn, som är den som ytterst är ansvarig för schemat, sätter starttider för samtliga årskullar runt åtta på morgonen.

Negativ inverkan

Den forskning som finns på området indikerar att eleverna mår bättre, presterar bättre på prov och får ökad närvaro när första lektionen flyttas fram.

Föga förvånande landar denna blandning av faktorer inte i en starttid för skolan som har empiriskt stöd, varken för inlärning eller gällande elevernas hälsa. Allt för tidiga skolmorgnar har långtgående negativa konsekvenser för framför allt tonåringar. Människans dygnsrytm styrs av solljus. Det är detta som gör att vi somnar i ett mörkt rum och vaknar när vi glömt dra för gardinen.

Tonåringars biologiska klocka skiljer sig på avgörande sett från övriga populationen. Dels utvecklas en tonårings hjärna ovanligt mycket vilket leder till ett större sömnbehov. Dels förskjuts den biologiska insomningstiden i puberteten med två till tre timmar vilket gör det nästintill omöjligt att gå och lägga sig tillräckligt tidigt för att få sitt dagliga sömnbehov.

Stöd från forskningen

Den forskning som finns på området indikerar att eleverna mår bättre, presterar bättre på prov och får ökad närvaro när första lektionen flyttas fram. Det här är en otroligt enkel åtgärd för att förbättra svensk skola som dessutom har tydligt stöd från forskning, om vi politiker bara vågar.

Därför röstar vi ja

Vi i Gröna studenter försöker fokusera på att lägga personlig intuition och samhälleliga konventioner åt sidan i våra politiska ställningstaganden. På Miljöpartiets kongress kommer vi därför stödja motion 5B01 som handlar om att införa en nationell riktlinje som anger 09:00 som tidigaste tid för första lektionen från och med högstadiet fram till slutet av gymnasiet. En riktlinje blir inte på något sätt tvingande för kommuner och rektorer. Det skulle däremot kunna leda till att vi får igång en debatt om hur skolpolitik bör förhålla sig till ny forskning.

Om en skarp riktlinje skulle komma på plats skulle det dessutom innebära kraftigt ökad hälsa bland skolelever och ett viktigt exempel på när modern forskning kan verka vägledande för politiskt policy.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00