Debatt: SvD:s avslöjande sätter fingret på en öm punkt

DEBATT. Felet med att en PA-byrå har påverkat Liberalernas politik är att detta arbete har utförts i det dolda. Genom att inte vara transparenta uppfattas detta som något skumt. Ett modernt PA-arbete måste ske öppet, skriver Daniel Claesson, Andreasson PR.

Daniel Claesson
Public affairs-ansvarig, Andreasson PR


De senaste dagarna har Svenska Dagbladet i flera artiklar visat hur en PA-byrå har påverkat Liberalernas politik. Att påverka är i sig inget konstigt. Det sker hela tiden och är en del av vår demokrati. Problemet uppstår när besluten tas med felaktiga hänsyn.

Om så skett i detta fall kan diskuteras. Kanske, kanske inte. Oavsett sätter det fingret på en öm punkt för PA-branschen: Hur sådan påverkan går till.

Allmänheten och politiker oroas

Den klassiska bilden av lobbyisten är en skum typ som ger förmåner eller rentav pengar till politiker för att de ska ta ett visst beslut. Med andra ord en mellanhand för korruption.

Så fungerar det inte i dag, åtminstone inte här i Sverige. Lobbying eller Public affairs (PA) som det heter, handlar numera om att föra fram argument och motiv för att beslutsfattare ska agera i en viss fråga. Branschen dras dock fortfarande med den ”skumma” bilden, vilket gör att både allmänheten och politiker oroas av att det begås fel.

Utförts i det dolda

SvD:s avslöjande är å ena sidan imponerande. Källor inifrån byrån har uppenbarligen gett ut känslig information om uppdragsgivare, relationer till politiker och byråns inre arbete.

Å andra sidan är det i sak en väldigt harmlös fråga som behandlas. Elektrifiering och kärnkraftspositivism är inga konstiga politiska ståndpunkter. Tvärtom finns mängder med goda argument för politiken att arbeta i den riktningen.

Felet är att detta arbete har utförts i det dolda. Genom att inte vara transparenta – och det gäller alla inblandade parter – uppfattas detta som något skumt.

Lyfta fram argument

Ett modernt PA-arbete måste ske öppet. Ett företag eller organisation vill påverka eller få till en förändring i en viss fråga. Det kan exempelvis vara ett regelverk som hindrar en utveckling av deras verksamhet. Däremot vet de inte hur politikens beslutsprocesser går till eller hur man bör argumentera för sin sak.

Sådant hjälper en PA-byrå till med. Genom att driva opinion och lyfta fram argument till beslutsfattare på olika nivåer kan frågan komma upp på dagordningen.

En viktig lärdom

Den sortens påverkansarbete är viktigt för att samhället ska utvecklas och förändras. Detta är inget som en PA-byrå har anledning att dölja, lika lite som uppdragsgivaren har det.

Förutsättningen är givetvis att man kan stå för sakfrågan, att den inte strider mot lag eller mot etiska principer. Då bör byrån helt enkelt avråda eller tacka nej.

Hade svaret till SvD:s Annie Reuterskiöld i stället varit att berätta precis hur uppdraget sett ut är det tveksamt om avslöjandet blivit lika stort. Det är dock för sent att göra nu. För branschen blir det en viktig lärdom.

Forrige artikel Utredare: Det statliga stödet inom minoritetspolitiken brister Utredare: Det statliga stödet inom minoritetspolitiken brister Næste artikel Robert Mathiasson: Nödvändigt att bryta sig ur självgod vänsterbubbla Robert Mathiasson: Nödvändigt att bryta sig ur självgod vänsterbubbla
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Statsbyråkratin är med och styr lobbyisterna så lobbyisterna kommer med rätt råd till partierna.

    Vem styr vem? Statsbyråkratin styr lobbyisterna som styr partierna som tror att de styr statsbyråkratin. Statsbyråkratin t ex SIDA är med och styr lobbyisterna så att lobbyisterna kommer med rätt råd och hjälp till partierna. Statsbyråkratin har dessutom ett bra övertalningsmedel - skattebetalarnas pengar som den delar ut i riklig mängd till de lobbyorganisationer som har rätt åsikter och framför dem i statliga utredningar som experter, remissorgan eller i direkt inblandning i myndighetsutövning. Till det kommer statsbyråkratins påverkan på partierna. Åsiktsfinansiering är förmodligen den snabbast växande anslagskategorin i statsförvaltningen.
    I de flesta andra länder kallas sådant korruption men i Sverige ses det som en naturlig del av utvecklingen av statsbyråkratin. Statsbyråkratin tycker att riksdagen av och till lägger sig i för mycket och arbetar på att ersätta riksdagen med lobbyorganisationer som har rätt åsikter. Varför reagerar inte riksdagen och drar in medlen från SIDA?