Debatt: Sluta acceptera svaga resultat i matematik

DEBATT. Det ska vara oacceptabelt med skolor där mer än 20 procent av eleverna blir underkända i matte. Det skriver civilingenjörerna Henrik Appert och Arvid Gilljam, som menar att tätare uppföljning kan ändra de svaga matematikresultaten.

Henrik Appert
Civilingenjör och läromedelsutvecklare inom matematik, Matteappen
Arvid Gilljam
Civilingenjör och läromedelsutvecklare inom matematik, Matteappen

 

Vid senaste nationella provet i matematik var det över 17 000 grundskoleelever som inte nådde godkänt – det motsvarar fyra elever i varje klass. Betydligt högre andel underkända än i de andra kärnämnena – svenska och engelska. Svaga matematikresultat har varit grundskolans största utmaning i över tio år. Detta trots att studier visar att matematikresultaten är de, av alla ämnesresultat, som korrelerar tydligast med hur individen lyckas i framtiden.

Saknas tydligt ansvar

I matematiken är det centralt att elever får med sig kunskaper från varje nivå. Om exempelvis elever ska lyckas i mellanstadiet är kunskaper från lågstadiet en förutsättning. Om kunskapsgap uppstår längs med vägen utan att de rättas till, är de svårare att åtgärda.

För att förbättra de svaga matematikresultaten behöver vi säkerställa att elever får med sig rätt kunskap från varje stadie. En lärare måste kunna lita på att deras klass har matematiska färdigheter som någon annan har lärt ut.

I en kedja av Skolverket, grundskolechefer, skolledare och lärare är det i dag otydligt vem som följer upp elevernas utveckling över tid. När det saknas tydligt ansvar får vi också en brist på information om vad elever kan mellan nivåerna.

Rätta till kunskapsgap i tid

Standardiserade prov i trean, sexan och nian är för sällan för att rätta till kunskapsbrister inom en årskull. Mindre avstämningar i form av matematik-diagnoser är effektiva, men genomförs inte systematiskt på skol- eller kommunnivå.

I dag finns dock möjlighet att arbeta med digitala plattformar som möjliggör standardiserade, löpande avstämningar med mindre insatser för lärare och chefer – med stora möjligheter att få det underlag som krävs för att kunna följa upp utbildningen. Vi har alltså all möjlighet att faktiskt identifiera kunskapsgap när de uppstår och rätta till dessa i tid innan de blivit för stora.

Sluta acceptera låga resultat

För att ändra på den negativa utveckling föreslår vi följande åtgärder:

  • Att grundskolechefer och beslutsfattare får ett tydligare ansvar för matematikresultaten över tid. Det ska ligga i de ansvarigas uppdrag att se och följa upp elevers utveckling och därmed samla in relevant information för att kunna utveckla och säkerställa resultaten.
  • Att kunskapsutvecklingen säkerställs längs varje steg med små avstämningar som integreras med den vanliga undervisningen. Dessa resultat ska ansvariga beslutsfattare kunna ta del av.
  • Att grundskolechefer och rektorer löpande följer resultat och hanterar brister. Med tydliga mätpunkter blir det tydligt för alla i utbildningskedjan hur varje årskull, klass och elev ligger till.
  • Att det ska vara oacceptabelt med skolor där mer än 20 procent av eleverna konsekvent blir underkända. En strävan mot noll vore visionärt.

De svaga resultaten är inte något övergående som kommer lösa sig själv. Därför måste våra ledare i skolan sluta acceptera svaga resultat i matematik. Det finns erfarenhet, metodik och verktyg för att skapa ett utbildningssystem som inte sviker tiotusentals elever varje år. Det är hög tid att prioritera matematiken i skolan.

Forrige artikel MP: MP: "Samhällets styrkor och sårbarheter blev extremt tydliga" Næste artikel C: Regeringen har misslyckats – det visar sjabblet med jordbruksstödet C: Regeringen har misslyckats – det visar sjabblet med jordbruksstödet