Debatt

Debatt: Oacceptabelt att ny lagstiftning inte minskat vapenexport

DEBATT. Trots den nya krigsmateriellagstiftning så ökar den svenska vapenexporten till icke-demokratier. Orsaken till det är omfattande kryphål, skriver Vänsterpartiets Håkan Svenneling och Yasmine Posio, som anser det vara under all kritik.

"Sverige blir inte trovärdigt i sitt arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter så länge vi fortsätter och förser krigförande och förtryckande stater med vapen."
"Sverige blir inte trovärdigt i sitt arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter så länge vi fortsätter och förser krigförande och förtryckande stater med vapen."Foto: Ola Jacobsen/FMV
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Håkan Svenneling (V)
Riksdagsledamot, utrikesutskottet
Yasmine Posio (V)
Riksdagsledamot
 

Nyligen kom regeringens sammanställning av Sveriges vapenexport under 2019. Där gick det att läsa att den svenska vapenexporten ökade med 40 procent förra året och att svenska företag exporterade krigsmateriel till ett värde av 16,3 miljarder kronor. Bland köparna återfinns en lång rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna.

Det förekommer även länder som tar stora steg tillbaka i sin demokratiutveckling och där vi ser att våld och förföljelse av minoriteter och politisk opposition ökar.

Sju år senare

Regeringen fick 2011 i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel gentemot icke-demokratiska stater. Först sju år senare trädde den nya lagstiftningen i kraft. Under de åren det tog för regeringen att arbeta fram en ny lagstiftning exporterade Sverige krigsmateriel till icke-demokratier för omkring 20 miljarder kronor.

När frågan behandlades i riksdagen var det bara Vänsterpartiet som ville ha ett absolut förbud av export till diktaturer, stater som kränker mänskliga rättigheter och krigförande stater.

En sorglig läsning

Trots att den nya lagstiftningen både innehåller ett nytt demokratikriterium och ett skärpt kriterium för mänskliga rättigheter så ökar den svenska vapenexporten till icke-demokratier från 24 procent 2018 till 29 procent 2019.

Håkan Svenneling och Yasmine Posio (V)
Riksdagsledamöter

Årets sammanställning är den första redogörelsen av ett helt år med det nya regelverket och därmed ger den oss möjligheten att för första gången se vilken effekt den nya lagstiftningen har haft. Tyvärr så är det en sorglig läsning. Trots att den nya lagstiftningen både innehåller ett nytt demokratikriterium och ett skärpt kriterium för mänskliga rättigheter så ökar den svenska vapenexporten till icke-demokratier från 24 procent 2018 till 29 procent 2019.

Orsaken till att det kan ske en ökning är att den nya lagstiftningen innehåller kryphål. Det mest omfattande kryphålet handlar om att det nya regelverket bara gäller tillstånd för nya affärer som ingåtts efter den 15 april 2018. Alla affärer som anses ha en koppling till affärer som beviljades innan demokratikriteriet trädde i kraft kan klassas som så kallade följdleverans och därmed undkomma den nya prövningen.

Följdleveranser kan handla om reservdelar, ammunition eller helt nya system av samma typ som tidigare levererats. Följdleveranser har ingen tidsgräns utan kan fortsätta hur länge som helst. Det pågår exempelvis följdleveranser till system som ursprungligen levererades från Sverige för 30–40 år sedan.

Kan åsidosättas

Ett annat exempel på kryphål i den nya lagstiftningen är att den inte innebär ett totalstopp av export till icke-demokratiska stater. Brister i den demokratiska statusen ska enbart påverka bedömningen och utgöra ”hinder” för export. Om det sedan anses finnas ”avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen” kan export ändå beviljas. Ställningstagandet att inte stödja och legitimera odemokratiska och förtryckande regimer kan därmed åsidosättas om andra intressen anses väga tyngre i bedömningen.

Statistiken för 2019 innehåller därför exempel på tillstånd för helt nya affärer till icke-demokratier som har beslutats efter det att den nya lagstiftningen trädde i kraft. Hur dessa avvägningar har gjorts finns det ingen information kring. Vi vet därmed inte vilka intressen som ligger bakom besluten om att ingå nya affärer.

Under all kritik

Vänsterpartiet anser att det är under all kritik att den lagstiftning som det tog sju år att arbeta fram uppenbarligen inte har bidragit till en minskning av svensk vapenexport till krigförande och odemokratiska länder som syftet var. Sverige blir inte trovärdigt i sitt arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter så länge vi fortsätter och förser krigförande och förtryckande stater med vapen.

Vi måste ha en lagstiftning utan kryphål, där ett förbud av följdleveranser samt ett totalstopp av vapenexport till krigförande och icke-demokratier ingår. Det är vi skyldiga alla som får sina liv förstörda på grund av väpnade konflikter.

Nämnda personer

Håkan Svenneling

Riksdagsledamot (V), utrikespolitisk talesperson
Pol. kand (Karlstads uni., 2007)

Yasmine Posio

Tidigare riksdagsledamot (V)
Lärarprogrammet (Göteborgs uni. 2006)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00