Debatt: Lagande av den misslyckade gymnasielagen ingen lösning

Tusentals ungdomar i Sverige har väntat på permanenta arbets- och uppehållstillstånd i fem år, utan möjlighet till värdiga, självständiga liv. Ett lappande och lagande av den redan misslyckade nya gymnasielagen löser inga problem.

Största svenska rättsskandalen

Hanteringen av de ensamkommande har bevisligen havererat, med kända exempel som godtyckliga åldersuppskrivningar och ovetenskapliga medicinska åldersbedömningar.

Medan det svenska civilsamhället fortfarande bistår de unga krigsflyktingarna med mat, kläder och tak över huvudet, används våra gemensamma skattemedel till rättsosäkra asylprocesser och statliga tvångsutvisningar till bland annat krigsdrabbade Afghanistan, i strid mot rekommendationer från FN, Röda korset och Amnesty international.

Resultatet är ett uppenbart mänskligt lidande, med bland annat en självmordsrisk som är nio gånger så hög bland de ensamkommande jämfört med andra jämnåriga i Sverige. Vi pratar om den största svenska rättsskandalen och humanitära tragedin i modern tid.

Myndigheterna  har misslyckats 

Nu höjs alltså politiska röster för lättnader av kraven i den nya gymnasielagen utifrån coronakrisen, vilket snarast ter sig som ett cyniskt spel för gallerierna.

Kampanjen "Håll ihop Sverige – flyktingamnesti för ensamkommande"

Nu höjs alltså politiska röster för lättnader av kraven i den nya gymnasielagen utifrån coronakrisen, vilket snarast ter sig som ett cyniskt spel för gallerierna.

Utöver de redan uppenbara statliga missförhållanden kring de ensamkommande som grupp, visar nu en rapport från Riksrevisionsverket att utvisningsekonomin inte går ihop.

Som ett exempel kostar en plats i Migrationsverkets förvar mer än 4 500 skattekronor per dygn. Här förvaras unga krigsflyktingar, varav de flesta inte begått något annat “brott” än att söka skydd i Sverige, i månader i väntan på tvångsutvisning. Men till vilket pris?

Kostnaden för den svenska utvisningsverksamheten landade under 2016–2018 på totalt sex miljarder kronor, medan antalet återförda sjönk. De ansvariga myndigheterna har helt enkelt misslyckats med sitt uppdrag, och Riksrevisionens rekommendationer om effektivisering är snarast en from förhoppning. För hur ska det gå till?

Bristen på arbetskraft

De som redan fallit utanför gymnasielagen, eller de som inte klarat de på förhand uppsatta omöjliga kraven, kommer med stor sannolikhet att dröja sig kvar här. Redan 2018 levde minst 20 000 papperslösa personer i Sverige, utan laglig möjlighet att bidra till vårt gemensamma svenska samhälle.

Låt oss jämföra med facebookgruppen #jagär2015. Här publiceras berättelser från de som lyckades passera myndigheternas nålsöga, de som beviljades skydd i vårt land och välkomnades som vilka samhällsmedlemmar som helst.

I facebookgruppen, med 47 000 medlemmar, skriver unga människor om sina nya liv, om utbildningen de tillägnat sig och om sina framtidsplaner. De har blivit läkare, lärare och företagsledare. Busschaufförer, undersköterskor och bilmekaniker. De har namn och ansikten. De är “godkända” – de är ju som vi. Medan de som fått avslag klumpas ihop till en obehaglig grå massa: ”De som inte ska vara här”.

Men de som fått avslag utifrån diskutabla asylprocesser har givetvis samma potential. De kan också vara med och utveckla Sverige, med vår åldrande befolkning, låga födelsetal och brist på arbetskraft.

Ekonomiskt och humanitärt

Vårt krav lyder därför: Håll ihop Sverige. Besluta om permanenta uppehållstillstånd för alla Sveriges ensamkommande ungdomar, av alla nationaliteter, som varit här i mer än ett år. Det är den mest självklara lösningen, såväl ekonomiskt som humanitärt.