Debatt: Iranska regimens tentakler når ut till Europa och Sverige

Ardavan Khoshnood
Docent vid Lunds universitet, kriminolog och statsvetare

En iransk diplomat har av belgisk domstol dömts till 20 års fängelse för terrorbrott. Assadollah Assadi som var tredjesekreterare vid Irans ambassad i Österrike, greps 2018 av tysk säkerhetstjänst, bara några dagar efter att han hade lämnat över drygt 0,5 kilogram explosivt material till ett iranskt par i Belgien. Det explosiva materialet skulle användas för att mörda oppositionella till mullornas regim i Iran, som hade planerat ett stort möte i Paris.

Säpo varnar

Ända sedan den islamiska revolutionen i Iran 1979, har regimen i Iran använt spionage och terror för att neutralisera sina motståndare både i Iran och utanför landet. Domen mot Assadi visar att den Islamiska republiken Iran fortsatt är världens främsta land som inte bara stödjer terror men som också själv planerar, organiserar och utför terrorbrott.

Det är få europeiska länder som ej fallit offer för mullornas terror. Sverige är ett av de länder där regimen i Iran är högst aktiv mot de många exil-iranier som befinner sig i landet och som kämpar mot den islamiska regimen i Iran. Så sent som i januari 2021 meddelade Säkerhetspolisen att Iran är ett av de länder som bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige. Domen i Belgien är således högst relevant för Sverige, och detta av två anledningar.

Offer för flyktingspionage

Tyvärr har dock dialog, handel och utbyte med Iran inte bidragit till en ökad demokratisering.

Ardavan Khoshnood
Docent vid Lunds universitet

Första anledningen: Den iranska regimen har tidigare begått attentat mot exil-iranier i Sverige. Minst två exil-iranier i Sverige har mördats av den iranska regimen. Faktum är att 100-tals exil-iranier sedan 1979 har mördats eller skadats i regimens många terrorattentat för att likvidera sina motståndare.

Domen mot Assdi visar att Iran inte bara har resurser för att utföra dessa terrordåd men har också viljan till det. Sverige är redan ett offer för den iranska regimens massiva flyktingspionage i landet, och Sverige kan enkelt bli den iranska regimens bakgård där inte bara exil-iranier i Sverige mördas och hotas, men även att andra attentat kan planeras härifrån.

Kriminella nätverk kan rekryteras

Sverige befinner sig i en ganska unik situation där vi har ett stort antal kriminella gäng och lösa nätverk som använder både explosivt material så väl som skjutvapen i sina krig gentemot varandra. Inget annat land i Europa har så mycket problem med skjutvapenrelaterad och explosivt våld som vi har i Sverige. Under förra året hade Sverige i medel en skottlossning om dagen, 177 individer skottskadades och rekordhöga 47 personer sköts till döds.

Dessa kriminella nätverk har inte enbart en omfattande våldskapital men kan också enkelt i utbyte för pengar rekryteras av inte bara Iran, men även andra främmande makter, för att agera å deras vägnar. Den holländska regeringen har till exempel anklagat Iran för att ha hyrt holländska kriminella gäng för att mörda minst två exil-iranier i sitt land. I Turkiet har den iranska regimen kontakt med en stor internationell drogkartell som bland annat misstänks för att ha kidnappad svensk-iranska Habib Chaab och fört honom till Iran där han nu inväntar rättegång och med stor sannolikhet kommer att dömas till döden.

Agenter i Sverige

Andra anledningen: I samband med att Assadi greps i Tyskland, kunde polisen också konfiskera ett anteckningsblock där Assadi noggrant skrivit upp hela 289 platser i 11 europeiska länder där han träffat iranska agenter. Bland dessa 11 europeiska länder fanns Sverige. Iran har således många agenter i Sverige. Detta sågs bland annat i december 2019 när en person i Sverige dömdes för spionage för Irans räkning mot exil-iranier i Sverige. Sverige är hög-intressant för den iranska regimen, och gång på gång har vi sett hur den iranska regimens tentakler fullt ut även nått Sverige.

Nära relation med Sverige

Det är två iranska organisationer som planerar, organiserar och bedriver spionage och terrorattentat. Dels är det Underrättelseministeriet, dels Qods styrkan som är det iranska revolutionsgardets utrikes styrka vilket har en central roll i den iranska regimens utrikespolitik.

Trots att Islamiska republiken Iran sedan 1979 varit sanktionerad av USA, har Iran haft en mycket nära relation med Europeiska unionen (EU) och inte minst med Sverige. Iran har samtidigt varit en självklar del av det internationella samfundet. Tyvärr har dock dialog, handel och utbyte med Iran inte bidragit till en ökad demokratisering. Tvärtemot har inte enbart fattigdomen ökat i landet, men även antalet politiska fångar, avrättningar och maligna aktiviteter över hela världen ökat.

Domen mot Assadi visar tydligt att den iranska regimen inte kan reformeras. Både EU och Sverige behöver revidera sin politik och policy gentemot Iran. Samtidigt måste Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten få mer resurser för att kartlägga iranska operationer och aktiviteter i Sverige.