Debatt: Hög tid att prioritera medicinsk forskning
DEBATT. Utan medicinsk forskning står Sverige utan kunskap att hantera kriser. Befolkningen är tydliga med att de vill prioritera forskning, det måste regeringen också vara. Det skriver 34 aktörer inom forskning och hälso- och sjukvård.
Inget av Sveriges partier har hittills uttalat att medicinsk forskning bör vara en prioritet i budgeten för år 2021. Det är häpnadsväckande ett år då hela världen sätter sitt hopp till medicinsk forskning för att förstå, vaccinera mot, diagnostisera och behandla covid-19. Kostnaderna för att bedriva medicinsk forskning har ökat under de senaste åren, samtidigt som resurserna minskar.
Vi uppmanar därför regeringen att säkerställa medel i kommande budget och forskningsproposition. Det behövs för att stärka Sveriges beredskap inför kommande pandemier, förbättra befolkningens hälsa och landets välstånd.
Forskning är en central åtgärd
Den 21 september överlämnar finansministern 2021 års budget till riksdagen. Det sker när vi är mitt uppe i en pandemi och regeringen arbetar för att minimera både smittspridning och de ekonomiska kostnaderna som följer med nedstängda samhällen. Detta märks tydligt i årets budgetförhandlingar och den 27 augusti presenterade regeringen ett återstartspaket för svensk ekonomi på över 100 miljarder kronor.
Det är bra att regeringen är beredd att vidta kraftfulla åtgärder för att stärka Sveriges ekonomi, vård och beredskap. Men, vi är oroliga för att både regeringspartierna och övriga partier underskattar den betydelse som medicinsk forskning och utveckling har i det arbetet. En stark forskningsbas behövs för att kunna lösa både nuvarande och kommande decenniers stora utmaningar.
Bör prioriteras
Vi riktar en skarp uppmaning till regeringen att ta beslut om att på sikt öka investeringsnivån.
Vi hoppas att orsaken till att forskning inte syns i budgetdiskussionerna är att forskningens roll ses som självklar. Före valet år 2018 genomförde stiftelsen Forska Sverige en enkät riktad mot riksdagspartierna om medicinsk forskning. Resultatet visade på en bred enighet i frågan, vilket kan vara en orsak till att den så sällan nämns i debatten och hamnar i skymundan i regeringsförhandlingarna. Men resultatet av detta blir ytterst skadligt för landet. Vi ser med stor oro hur:
- Minskade ekonomiska resurser i samhället, på grund av pandemin, urholkar den del av finansiering som den medicinska forskningen erhåller från fonder och stiftelser.
- Statens finansiering av medicinsk forskning minskade under år 2019 jämfört med år 2018. Trots att anslagen år 2020 beräknas öka så ligger dessa fortfarande lägre än 2018 års nivå.
- EU:s juli-avtal medför en kraftigt minskad forskningsbudget, vilket kommer drabba forskningen i Sverige.
- Företagens investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP minskade i Sverige med 22 procent mellan år 2001 och år 2018, samtidigt som de ökat i jämförbara länder.
Saknas tydliga signaler
Trots att förutsättningarna för att bedriva medicinsk forskning har försvagats i Sverige saknas tydliga signaler från regeringen att öka de statliga investeringarna i medicinsk forskning i kommande budget och i forskningsproposition. Det är förvånande och allvarligt, inte minst under ett år då hela världen satt sitt hopp till den medicinska forskningen för att rädda både liv och ekonomier.
Svenska folket är däremot tydliga. I en Sifo-undersökning ställdes frågan om vilka tre av sju politiska förslag som allmänheten ansåg viktigast att prioritera i statsbudgeten. Undersökningen gjordes dels före coronapandemin, dels mitt under den. Förslaget om att prioritera medicinsk forskning och utveckling ökade från 44 till 50 procent och är nu det tredje högst prioriterade området.
Stärk beredskapen
Det är tack vare forskning och ny teknik som vi kan utveckla nya metoder, behandlingar och vacciner som räddar liv. Men, för varje krona som används till sjukvård i dag, investerar staten parallellt bara två öre i medicinsk forskning och utveckling. Nu mer än någonsin behövs en förstärkning.
Vi riktar en skarp uppmaning till regeringen att ta beslut om att på sikt öka investeringsnivån till att motsvara fyra öre. Förslaget stöds av nära 80 procent av befolkningen, enligt Sifo-undersökningen. Med en sådan långsiktig satsning kan vi både stärka Sveriges beredskap för kommande pandemier och kontinuerligt förbättra befolkningens hälsa och landets välstånd.
Anna Nilsson Vindefjärd
Generalsekreterare, Forska Sverige
Carl Johan Sundberg
Professor, Karolinska Institutet
Tobias Alfvén
Ordförande, Svenska Läkaresällskapet
Anders Blanck
Vd, Lif – de forskande läkemedelsföretagen
Johan D Söderholm
Dekan, Medicinska Fakulteten, Linköpings universitet
Lise Lidbäck
Förbundsordförande, Neuroförbundet
Ann-Marie Wennberg Larkö
Professor och sjukhusdirektör, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Jakob Tellgren
Nordenchef, MSD
Mats G Karlsson
Forsknings- och utbildningschef, Region Örebro län
Erik Renström
Dekan, Medicinska Fakulteten, Lunds universitet
Karin Meyer
Vd, Apotekarsocieteten
Ole Petter Ottersen
Rektor, Karolinska Institutet
Berkeley Vincent
Vd, Janssen Sverige och Norden
Eva Tiensuu Janson
Dekan, Medicinska Fakulteten, Uppsala universitet
Margareta Haag
Ordförande, Nätverket mot cancer
Mats Ulfendahl
Forskningsdirektör, Region Östergötland
Malin Parkler
Vd, Pfizer Sverige
Kristina Ljungros
generalsekreterare, Astma- och Allergiförbundet
Katrine Riklund
Prorektor, Umeå universitet
Lotta Håkansson
Förbundsordförande, Reumatikerförbundet
Heidi Stensmyren
Ordförande, Sveriges Läkarförbund
Clas Ahlm
Forsknings- och utbildningsdirektör, Region Västerbotten
Inger Ros
Ordförande, Riksförbundet HjärtLung
Clara Hellner
Forskningsdirektör, Region Stockholm
Kerstin Nilsson
Seniorprofessor, Fakulteten för medicin och hälsa, Örebro universitet
Tomer Feffer
Vd, Bayer Sverige
Cecilia Fagerström
Forskningschef, Region Kalmar län
Ulrica Sehlstedt
Partner, Arthur D. Little
Ulrika Lindstrand
Förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
Ulf Janzon
Förbundsordförande, Sveriges Farmaceuter
Kristina Sparreljung
Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Erik Petré
Förbundsordförande, Naturvetarna
Thomas Magnusson
Förbundsordförande, Diabetesorganisationen i Sverige
Ulrika Årehed Kågström
Generalsekreterare, Cancerfonden