Debatt: Här är åtgärderna för ett mer jämställt företagande

Kvinnors andel av det totala företagandet i Sverige har ökat marginellt, från 25 procent 1980 till knappt 28 procent 2020. Detta trots att förutsättningar för kvinnors företagande förbättrats över 40 års tid.

I en ny rapport från Entreprenörskapsforum framkommer att kvinnor är mer tveksamma till sin förmåga att starta företag än män. Andelen kvinnor som känner rädsla för att misslyckas har också överstigit männens med mellan fem och tio procentenheter över tid.

Samtidigt visas att kvinnor generellt har ett högre subjektivt välbefinnande än män, och kvinnor som är entreprenörer i högre grad än anställda. Entreprenöriella kvinnor är helt enkelt lyckligare.

Många faktorer påverkar

Vilka faktorer ligger då bakom kvinnors lägre andelar som företagare? Kvinnor är oftare verksamma i mindre lönsamma branscher. De är i högre grad konsumentnära, platsbetingade, arbetsintensiva med låga marginaler. Dessutom påverkar attityder till företagande, normer och riskbenägenhet, ett könsuppdelat skolval, försäkringssystemets uppläggning samt möjligheter till finansiering.

Ett mer jämställt företagande

Följande förslag kan ge ett mer jämställt företagande:

1. Det ska vara lika självklart för en kvinna som för en man att välja företagande och entreprenörskap som livsstilsval bör introduceras tidigt. Studier visar att flickor som deltagit i Ung företagsamhet har högre sannolikhet att bli företagare själva.
   
   
2. Förebilder behövs, gärna som Nätverket 17 genom att visa att det är ett alternativ att driva företag till tillväxt.
   
   
3. Att stärka kvinnor genom nätverksbyggande kan stödja kvinnors entreprenörskap genom inspiration, utbyte av affärsmöjligheter samt kunskap och trygghet.
   
   
4. Att valet av utbildningsinriktning och effekterna på senare yrkesliv (som företagare eller anställd) uppmärksammas och att det blir mer jämställt. Bakgrunden till möjliga branschval styrs till stor del av individers tidiga utbildningsbeslut.
   
   
5. Politiken bör satsa på att säkra stabila spelregler med möjlighet till långsiktig planering för entreprenörskap. Kvinnors företagande främjas till exempel inte av att företagsamheten inom välfärdssektorerna ifrågasätts.
   
   
6. Det kan även vara av vikt att anpassa försäkringssystemet kring företagande. Trots att frågan har varit uppe under lång tid har nackdelar med att vara företagare inte åtgärdats.
   
   
7. Tillgång till kapital är kritiskt och för att driva ett tillväxtföretag krävs ofta riskkapital, men mest pengar finns inom branscher där relativt få kvinnor driver företag. Genom den nuvarande selektiva kapitalförsörjningen riskerar vi att gå miste om viktig innovation.
   
   
8. Mer forskning och utvärderingar om vilka politiska insatser som faktiskt har fungerat och utgör best practice såväl i Sverige som internationellt behövs.
   
   
9. Att kvinnor ofta är verksamma inom civilsamhälle och ideell välfärd för att leverera innovativa lösningar på komplexa samhällsproblem gör upphandling angeläget.
   
   
10. Främja framtidens AI-lösningar. Vinnova finansierar till exempel en AI-prototyp för icke-diskriminerande finansieringsbeslut. Fördomsfria algoritmer kan stödja jämställdhet och samtidigt stärka samhällsekonomi, tillväxt och arbetsmarknad.

Förbundit oss att nå mål

Om ovanstående tiopunktslista inte övertygat har Sverige förbundit sig att nå de mål som Agenda 2030 ställt upp: ”Att tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet”.

Låt åtagandet resultera i mer än höga målsättningar när förslag till faktisk förändring finns.