Debatt: Förskolans nya läroplan – storslagen men ouppnåelig?

DEBATT. Förskolans nya läroplan tycks krocka med de förutsättningar många förskolor lever under. Och vad skulle egentligen krävas för att realisera läroplanens alla ambitioner?

Av: Magnus Erlandsson
statsvetare och lektor i ledarskap vid Malmö universitet
 
Som läsare – och medborgare – är det lätt att känna stolthet över förskolans nya läroplan, som i den här passagen till exempel:

”Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig” (SKOLFS 2018:50).

Hela läroplanen är värd att citeras. De tretton sidorna i förordningen kan läsas som både en berättelse om Sverige och som en dröm om Sverige – ett Sverige så som det borde se ut. Om vi kunde garantera att landets förskolor förverkligade alla läroplanens föresatser vore det samtidigt lättare att föreställa sig en framtid där de stora problemen för både samhälle och natur är lösta – när dagens barn blivit morgondagens vuxna.

En tung börda

Men det är en sak att som medborgare läsa och imponeras av läroplanen, en annan att som medarbetare i förskola vara ansvarig för att förverkliga den. Säkert fungerar texten som en källa till stolthet även för de som leder och bedriver förskoleverksamhet. Men denna stolthet bör rimligen blandas med känslan av en väldig tung börda på axlarna – hur ska vi lyckas med allt det vi förväntas lyckas med?

Dyster verklighet

Krocken mellan vision och vardag kan inte bättre illustreras än av redogörelserna i det så kallade Förskoleupproret och de nära 700 sidor av mestadels dystra skildringar från landets förskolor som publicerats på organisationens hemsida. Här är några rader från bara ett par av de flera hundra anställda i förskolor som delat med sig av tankar, känslor, berättelser:

”Som det är idag känner jag varje dag dåligt samvete för att jag inte hinner med. Jag hinner inte prata med alla barn varje dag. Jag hinner inte hjälpa dem skriva ut den där fina fylla-i-teckningen de så gärna ville ha. Jag får ofta avbryta dem när de vill berätta saker eller fråga om något – för att jag måste finnas på flera ställen samtidigt. För vi räcker aldrig till. Snälla alla politiker där ute, jag älskar mitt jobb och mina barn men vi alla går på knäna och orkar snart inte mer.”

Skillnader mellan vision och vardag

Läser man Skolinspektionens tillsynsbeslut och kvalitetsgranskningar tycks diskrepansen mellan mål och verklighet oftast ha att göra med bristande förmåga och vilja hos förskolans medarbetare. Förskoleupproret däremot ger oss bilden av att skillnader mellan vision och vardag kan förklaras med de villkor och förutsättningar som förskolans chefer och medarbetare inte på egen hand kan påverka.

Press på politiken

Omarbetat kan det här upproret faktiskt bli till ett nytt ”styrdokument”, men nu inte med landets förskolor som adressater – utan istället riktat till våra politiker. Ett styrdokument där listan på mål inleddes med följande refräng: ”Politiker i stat och kommun ska ge varje förskola förutsättningar att förverkliga läroplanens intentioner”, genom att (till exempel) – minska barngruppernas storlek, öka personaltätheten, öka utrymmet för planeringstid, minska den administrativa bördan, etcetera.

Forrige artikel "Skrota byråkratin som drabbar småföretagare" Næste artikel Åsa Fahlén: Så löser ni regeringsfrågan Åsa Fahlén: Så löser ni regeringsfrågan
  • Rapportera

    Hilda · Förskollärare

    Klockrent!

    Är det omöjligt att vi tillsammans skriver ett "styrdokument" till våra politiker? Jag är med på direkten om detta är möjligt!

WWF: Utrotningen av vilda djur sker i det tysta

WWF: Utrotningen av vilda djur sker i det tysta

DEBATT. Fler och fler vilda djur utrotas och det är en utrotning som sker i det tysta. Människan har kommit till en vändpunkt där ”business as usual” inte längre är ett alternativ, skriver representanter för Världsnaturfonden WWF och SLU.