Debatt

Debatt: Förlegad syn på handelsforskning måste brytas

DEBATT. Handeln står för 11 procent av jobben men får inte ens en halv procent av forskningsanslagen. Regeringen behöver öka anslagen till branschen, skriver fem representanter för fackförbund och arbetsgivare inom handeln. 

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Karin Johansson
Vd, Svensk handel
Susanna Gideonsson
Förbundsordförande, Handelsanställdas förbund
Martin Linder
Förbundsordförande, Unionen
Petter Skogar
Förbundsdirektör, Arbetsgivarföreningen KFO
Jens Jacobsson
Förbundsdirektör, Civilekonomerna

 

Trots handelns stora betydelse för ekonomi och samhällsutveckling är de statliga forskningsanslagen till branschen försvinnande små. Jämfört med de resurser som många andra näringar med liknande storlek och betydelse får framstår handeln närmast som en vit fläck ur forskningssynpunkt.

Bryt den förlegade synen

En kartläggning från Handelsrådet visade att endast 0,4 procent av de statliga forskningsanslagen mellan år 2010–2014 gick till handelsrelaterad forskning.

Handeln står för 11 procent av jobben men får inte ens en halv procent av forskningsanslagen. Denna snedvridna ekvation har gjort att handeln är en underforskad bransch.

För att förmå att möta branschens utveckling och förstå dess roll och påverkan på övriga samhället krävs ökade forskningsresurser.

Via Handelsrådet satsar parterna på arbetsmarknaden cirka 20 miljoner årligen på handelsforskning men mer behövs. Därför anser vi att den kommande forskningspropositionen behöver bryta en förlegad syn på handeln och öka forskningsanslagen till branschen.

Ökade krav

Handeln står mitt i en stor omställning som drivs av växande e-handel, nya kundbeteenden och en ökad internationalisering.

Enligt Tillväxtverket är handeln numera den mest internationella branschen i det svenska näringslivet. För att möta förändringarna och den tuffare konkurrens som råder ställs ökade krav på nya affärsmodeller, stärkt innovationskraft och ett ökat kompetensbehov hos handelns medarbetare.

Branschens utveckling

Handeln spelar också en viktig roll i flera av samhällets stora framtidsfrågor. Hållbara transporter, cirkulär ekonomi och hur framtidens städer kommer att se ut har bäring på utvecklingen i handeln.

Här behöver vi mer kunskap om de långsiktiga konsekvenserna. För att förmå att möta branschens utveckling och förstå dess roll och påverkan på övriga samhället krävs ökade forskningsresurser.

Fackförbund och arbetsgivare inom handeln anser därför att den kommande forskningspropositionen bör:

  • Ge handeln betydligt större prioritet i den framtida statliga finansieringen av forskning och innovation.

  • Se till att handelsnäringen i högre grad finns representerad i de statliga råd och nätverk som är kopplade till satsningar på forskning och innovation.

  • Säkra att handelns frågor får större genomslag när framtida tvärvetenskapliga satsningar prioriteras. Handelns påverkan på framtida samhällsfrågor förtjänar ett större fokus.

Angeläget för samhället

När regeringen lägger fram sin nya forskningsproposition borde de ta chansen att ge handeln de forskningsresurser som branschen förtjänar. Att främja innovation, kunskap och utveckling i en av näringslivets största branscher är angeläget för hela den svenska samhällsutvecklingen.

Dokumentation

Foto: Svensk handel/Handelsanställdas förbund/Camilla Svensk/Kristofer Samuelsson/Jann Lipka
På bild: Karin Johansson, Petter Skogar, Jens Jacobsson, Susanna Gideonsson och Martin Linder.


Nämnda personer

Martin Linder

Tidigare förbundsordförande Unionen
Marknadsekonomi (IHM Business School, 2010)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00