Debatt

Debatt: Ernkrans och lärosätena måste ta sitt ansvar nu

DEBATT. Bristen på arbetsterapeuter växer och det behövs snabbt resurser till fler grundutbildningsplatser. Nu måste högskoleminister Ernkrans (S) och varje lärosäte ta tag i hotet mot vår välfärd, skriver förbundsordförande för Sveriges Arbetsterapeuter.

Foto: Arbetsterapeuterna
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Ida Kåhlin
Förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter

 

”Funktionshinderspolitiken utvecklas bakåt”, skriver Elisabeth Wallenius och Mia Modig, ordförande för Funktionsrätt Sverige respektive Lika Unika, på Dagens Samhälle den 7 maj. Det är många professionsföreträdare som kan skriva under på det. Idag har vi inte de personella resurser som behövs för en utveckling i rätt riktning.

Ingen tanke på personal

Sverige har tidigare fått skarp kritik för sitt arbete med att uppfylla FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Mycket tyder på att bristerna kvarstår, inte minst utifrån det som framkommer i Myndigheten för delaktighets årliga uppföljning av funktionshinderområdet. I betänkandet Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23), som regeringens särskilde utredare Martin Olauzon nyligen överlämnade till socialminister Lena Hallengren, finns många bra förslag som kommer att bli viktiga för att vi ska kunna skapa ett tillgängligt samhälle där alla kan uppleva delaktighet på lika villkor.

Att säkerställa god kompetensförsörjning inom de verksamheter som erbjuder habilitering, rehabilitering och hjälpmedel är en viktig pusselbit, som tyvärr ges mycket begränsat utrymme i betänkandets förslag.

Bristyrke

Den kommunala sektorn, där nära trettio procent av svensk hälso- och sjukvård bedrivs och mer än hälften av Sveriges arbetsterapeuter arbetar, är inte medräknad.

Tidigare i år offentliggjorde Socialstyrelsen sin rapport Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård, som kartlägger kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvård. För första gången var arbetsterapeuter inkluderade i underlaget. Resultatet är tydligt. Trots att antalet arbetsterapeuter stadigt ökat under 2000-talet är det ett bristyrke över hela landet. Rapporten inkluderar dock endast de behov som finns i våra 21 regioner.

Den kommunala sektorn, där nära trettio procent av svensk hälso- och sjukvård bedrivs och mer än hälften av Sveriges arbetsterapeuter arbetar, är inte medräknad. Det verkliga behovet av arbetsterapeuter är av allt att döma betydligt större.

Växande efterfrågan

Enligt Statistiska centralbyrån kommer efterfrågan på arbetsterapeuter dessutom att öka – med cirka 25 procent fram till 2035. Den främsta orsaken till det ökade behovet är den åldrande befolkningen, som kommer att behöva både förebyggande och rehabiliterande insatser. I prognosen har man dock inte tagit hänsyn till den växande efterfrågan på arbetsterapeuters kompetens inom nya områden, som arbetsrehabilitering och -etablering samt skola och barn- och ungdomspsykiatri.

Ert ansvar

Bristen på arbetsterapeuter är djupt oroande på både kort och lång sikt och det behövs snabbt resurser till fler grundutbildningsplatser. Det är ett gemensamt ansvar för såväl Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, som för ansvariga vid respektive lärosäte.

Personalbrist hotar välfärden

Arbetsterapeuter utgör en unik pusselbit för att uppfylla målen med den svenska funktionshinderspolitiken. Nu behövs prioriteringar för att säkra mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, på samma sätt som för alla andra i samhället. Annars riskerar Sverige att skapa en situation där både individers hälsa och delaktighet och därmed hela vår välfärd allvarligt hotas.

Nämnda personer

Ida Kåhlin

Förbundsordförande Sveriges arbetsterapeuter, universitetslektor i arbetsterapi Linköpings universitet
fil. dr. arbetsterapi (Linköpings uni. 2015)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00