Debatt: Dyrare take away – ännu en skatt i grön förklädnad

DEBATT. Många caféer och restauranger har kämpat hela våren, vissa har överlevt för att de ställt om verksamheten till take away. Timingen att då föreslå en ny punktskatt på engångsförpackningar är synnerligen dålig, skriver Småföretagarnas riksförbund.

Erik Sjölander
Vice ordförande, Småföretagarnas riksförbund
Sten Lindgren
Förbundssekreterare, Småföretagarnas riksförbund


Allt handlar om timing, och sällan har timingen av ett förslag varit så illa vald som denna. 2020 är året då en pandemi skapade en aldrig tidigare sedd global lock down, vilket fick dramatiska konsekvenser för människors liv och leverne. Företagande, export och handel förändrades då människor fick hålla sig hemma, och intäktsbortfallet blev dramatiskt och markant, inte minst för landets småföretag.

Företagen ställde om

"Nöden är uppfinningarnas moder" är ett klassiskt ordspråk. Det har verkligen visst sig denna vår. Ibland har politiken varit snabb, den ibland stela juridiken ställdes fort om och ny temporär lagstiftning kom på plats. Men framförallt har företagen varit snabba. Saker utreds och diskuteras inte i månader. Företag har varit innovativa och flera har ställt om, för att ställa in var inte ett alternativ.

Flera caféer och restauranger började med take away. Upprop startades att stödja sin lokala företagare, vissa kommuner uppmuntrade och köpte luncher till elever i kommunen, andra delar av näringslivet och föreningslivet gick ihop med restauranger och gjorde insamlingar till matlådor som sedan lagades av småföretag och levererades till den fantastiska sjukvårdspersonalen som slet som aldrig förr.

Förutom de nu dagsaktuella aspekterna finns det skäl att ägna företeelsen med take away-mat en tanke. Faktum är att den här typen av service gynnar grupper som kanske inte kan få tag på lika bra mat på annat sätt, som personer på arbetsplatser utan tillgång till mat och en del äldre.

Beskattar flexibilitet

Tillväxtverket skrev nyligen en rapport – ”Turism och besöksnäring efter coronapandemin”. Där lyfter man fram ”Kreativ omställning bland företagen I Sverige” med exempel som ”att hitta nya lösningar – att gå över till take away”. Detta budskap är tydligen på väg att i rask takt försvinna ut i dimman.

Inför hösten är osäkerheten stor, många upplever ett vakuum. Åtgärder från politiken fokuserar på att få igång ekonomin fast krisen är långt ifrån över. Och mitt i denna osäkerhet, i detta vakuum, föreslås alltså att beskatta den flexibilitet som många företag byggt upp under våren. Take away-skatten skulle innebära fem kronor för en plastmugg och sju kronor per livsmedelsbehållare, det vill säga engångsmatlådor i plast. Förutom kostnaden för själva skatten kan man räkna med att detta nya krångel lär förorsaka lika mycket extra kostnader i ren administration för näringslivet.

Utvärdera först

Plastpåseskatten har inte ens hunnit utvärderats innan en ny skatt föreslås. Skatteverket har förtjänstfullt hållit utbildningar för företagare om den nya plastpåseskatten. Det var tydligt på utbildningen att det är lågt ställda krav för att kunna ta ut skatt. I princip beskattas alla plastpåsar.

Även Skatteverket tycker att gränsdragningen kring skatteuttag är svåra. Det fanns för lite guidning att hitta i förarbetena, inte ens någon konkret definition och heller inga generella svar. Fler kritiker har hävdat att plastpåseskatten som infördes den 1 maj i år bara är ett sätt för staten att dra in pengar till statskassan och att skatten i själva verket är sämre för miljön.

Därför borde den åtminstone utvärderas utifrån miljösynpunkt innan ett nytt förslag i grön förklädnad läggs på bordet. Speciellt under en redan svår och osäker tid för många restaurang- och caféägare.

Ett uttryck för tondövhet

Visst kan man ha förståelse för ambitionen bakom förslaget, att motverka resursslöseri, nerskräpning och så vidare, men det finns bättre alternativ för att ta uti med detta än att bara införa en ny skatt.

Sammanfattningsvis så är detta förslag uttryck för tondövhet och medverkar genom sin slarviga utformning till att devalvera innebörden av att hänvisa till miljörelaterade krav.

Beslutskedja: Skatt för att minska negativa miljöeffekter av engångsartiklar

12/9
2019
10/8
2020
11/8
2020
27/8
2020
30/12
2020

Forrige artikel SD: Under all kritik – beslut måste kunna tas på distans SD: Under all kritik – beslut måste kunna tas på distans Næste artikel Debatt: Orimligt att peka ut riskgrupp utan att erbjuda behandling Debatt: Orimligt att peka ut riskgrupp utan att erbjuda behandling