Debatt

Debatt: Åldersgräns på nätet skapar falsk känsla av kontroll

DEBATT. Regleringar av ny kommunikationsteknologi är inte rätt väg att gå för att skydda barn och unga på nätet, skriver Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt. Åldersgränser och andra begränsningar skapar en falsk känsla av kontroll och trygghet. Risken är att unga istället ännu mer undanhåller information kring sina liv på nätet från vuxna i omvärlden.

Kristina Axén Olin, ordförande Surfa Lugnt
Kristina Axén Olin, ordförande Surfa Lugnt
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Kristina Axén Olin
ordförande Surfa Lugnt

Vuxna idag är knappast uppväxta med internet på samma sätt som dagens unga. Barns dagliga liv online kan kännas komplext och svårhanterligt för vuxna i deras omvärld. För många barn och ungdomar idag representerar internet och sociala medier den riktiga världen. De gör allt på nätet: söker kunskap, umgås och utforskar. Under den senaste tiden har det dock frekvent vittnats om nätmobbning, hat och sexuella övergrepp vilket lett till att vuxna nu till varje pris vill skydda sina barn, inte bara från de negativa sidorna av internet utan från nätet generellt. Vi kan skydda barn i vår närhet på olika sätt och vi på Surfa Lugnt kan inte nog påtala hur viktigt det är att sätta kommunikation kring internet med våra barn framför en begränsning av deras frihet på nätet.

Åldersgräns är inte lösningen

I april 2016 antog EU en ny dataskyddsförordning (GDPR) vilken innebär att Sverige nu är obligerade att införa en åldersgräns på internet. Förordningen får till följd att barn och unga under 16 år kommer tvingas ha målsmans tillstånd för att kunna registrera sig på sajter som lagrar personuppgifter, exempelvis sociala medier. Men möjlighet finns att göra avsteg från detta: medlemsländerna kan lagstifta om lägst 13 år. Vi på Surfa Lugnt är övertygade om att en åldersgräns inte är lösningen på problemen som finns på nätet och känner därför djup oro över att Riksdagen skall fatta beslut om en annan åldersgräns än 13 år när nya dataskyddslagen snart skall fastställas.

Öka inte det digitala utanförskapet

Digitalt utanförskap är redan en realitet. Delar av den vuxna befolkningen deltar inte i den digitala gemenskapen på sociala medier vilket skapar grogrund för misstänksamhet och rädsla för internets negativa inverkan. Problemet som uppstår när barn i tidiga tonåren begränsas från digitala plattformar är att det digitala utanförskapet stärks vilket på sikt ökar samhällsklyftorna.

Även ett undervisningsverktyg

Grundläggande är att komma ihåg att internet inte enbart är en fritidssyssla utan ett undervisningsverktyg när skolan nu blir allt mer digitaliserad. Från och med i höst skall alla barn lära sig programmering och ett uteblivet godkännande från en förälder skulle i en sådan situation innebära ett stort dilemma för läraren samt ge allvarliga konsekvenser för barn som nu hamnar utanför när allt mer sker online.

Falsk trygghet

Att begränsa ungas tillgång till internet kan vid första anblick verka som ett enkelt sätt att skydda dem från den existerande problematiken där men vi på Surfa Lugnt vill snarare påtala att detta skapar en falsk känsla av kontroll och trygghet hos både föräldrar och vuxna, när vi tror att farorna automatiskt begränsas. Riskerna som uppstår med denna typ av reglering är att unga alltmer undanhåller information kring sina liv på nätet från vuxna i omvärlden. Därför bör åldersgränsen hållas till ett minimum.

Lite samtal om ungas liv på nätet

I en undersökning som Surfa Lugnt-medlemmen Telenor tagit fram säger dessutom hälften av alla barn och unga att de sällan eller aldrig pratar med föräldrar om saker de upplevt på nätet. Vi på Surfa Lugnt är övertygade om att det enda sättet vi kan åstadkomma en trygg nätvardag för barn och unga på, är att föra en pågående diskussion om internet och sociala medier och där vi också måste våga tala om vad man gör, om något går fel, hur man anmäler, och annat som vuxna människor borde kunna ta ansvar för att lära ut. ”Hur var det på nätet idag?” skall vara en naturlig del av vardagssamtalet.

Bättre kommunikation - inte ny kommunikationsteknologi

Det vi på Surfa Lugnt vet gör skillnad är att ta oss tid att prata med barn och unga om deras tillvaro online. Värt att påpeka är att det av statistiken framgår att 7 av 10 skolelever uppger att de i skolan vill prata mer om livet på nätet. Detta behöver vi ta fasta på. Det som behövs är fler samtal och bättre kommunikation mellan vuxna och barn på nätet, inte regleringar av ny kommunikationsteknologi.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribenternas åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]


Om Surfa Lugnt

Surfa Lugnt har funnits sedan 2005 driver ett nationellt initiativ för att höja skolans och
vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet. Syftet är att bejaka det positiva
som finns i ungas liv på nätet, som engagemang, kommunikation och kunskapsutbyte, och
samtidigt ge föräldrar och andra vuxna mer kunskap att hantera fallgroparna på internet, som
till exempel e-mobbning och integritetsfrågor.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00