Danmark slagträ i svensk friskoledebatt

UTBLICK. Danmark lyfts upp som föregångsland av Ilmar Reepalu som motsätter sig vinster för friskolor medan Ulla Hamilton som förespråkar nuvarande modell påtalar att danska friskolor har höga elevavgifter.

Placeholder image
Ilmar Reepalu menar att Danmark visar att det går att ha en stor sektor med friskolor trots vinstförbud. Ulla Hamilton pekar på att danska föräldrar får betala tiotusentals kronor om året i elevavgifter. 

Danmark har en längre och mer utbredd tradition med friskolor än vad Sverige har. Cirka var femte elev i den danska grundskolan (folkeskolen) går i fri- eller privatskolor.

Regeringens förslag om att begränsa vinster i välfärden utreds av det före detta kommunalrådet i Malmö Ilmar Reepalu. Han skrev nyligen en debattartikel där han lyfte fram Danmark som exempel.

Vinstförbud i Danmark

”Alla andra nordiska länder förbjuder exempelvis att vinstdrivande skolor finansieras med skattemedel. Detta har gått att förena med en stor valfrihet för föräldrarna. I Danmark går en stor och växande andel elever i friskolor trots att dessa inte får gå med vinst,” skrev Reepalu.

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas Riksförbund, anser att Reepalu bara berättar halva sanningen:  

”När regeringens utredare, Ilmar Reepalu, på DN debatt klargjorde att han vill begränsa möjligheten till vinst i skolföretag hänvisar han därför till ett annat grannland, Danmark. Där finns valfrihet trots vinstförbud, hävdar han”, skrev hon i en debattartikel i Sydsvenskan. Hon fortsätter:

”Det stämmer att i Danmark går en ansenlig stor andel av eleverna i privata skolor, 18 procent enligt OECD. Det Ilmar Reepalu glömmer att berätta är att om det danska systemet tillämpas i Sverige måste föräldrarna till en friskolelev betala cirka 25 000 kronor om året i avgift. En påtaglig kostnad för föräldrar som tillhör socioekonomiskt svagare grupper.”

Höga avgifter 

Trots relativt höga avgifter går många elever på de danska fri- och privatskolor. Det danska systemet går ut på att staten betalar merparten av utbildningen genom en typ av skolpeng, den så kallade koblingsprocenten . Resten får föräldrarna finansiera själva. Avgiften varierar mellan friskolorna men ligger vanligtvis på mellan 1 200 och 2 000 danska kronor (1 500-2 500 svenska kronor) i månaden.

koblingsprocenten sänktes successivt från 2010 och fram till 2015, från 75 till 71 procent, både av röda och blå regeringar. Under den perioden blev det alltså betydligt dyrare för föräldrarna att ha elever i friskolorna. Men i slutet av förra året meddelade den danska regeringen att man ändrar kurs. Regeringen, som består av Venstre, höjer det statliga stödet till 73 procent.

Ulla Hamilton går även i polemik med Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola, och Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, som menar att vinster för aktiebolagsskolorna leder till ett segregerat elevurval. ”Med en stor andel elever som har välutbildade och skolintresserade föräldrar kan de ha låg lärartäthet och trots det visa upp goda resultat. Aktiebolagen driver effektivt fram skolsegregation.”

Både vinster och avgifter argument för segregation

Detta är en debatt som tidigare har förts även i Danmark. Argumentet är att avgifterna gör att bara de med högre inkomster har råd att placera barnen i de privata alternativen. Men intresseorganisationerna för friskolorna bestrider detta och menar att det är stor inkomstspridning bland familjer med barn på friskolor. Danmarks privatskoleforening, en av de två stora intresseorganisationerna för privat- och friskolor, lyfter fram statistik om att föräldrarna till barn i de privata skolorna tjänar i genomsnitt 738 000 danska kronor före skatt om året medan motsvarande siffra för föräldrar till barn i den kommunala skolan är 653 000 danska kronor.

Privatskoleforening menar att föräldrar till barn i privatskolor antingen tjänar väldigt mycket eller väldigt lite, alltså en hög inkomstspridning. Men inkomstspridningen är mindre för föräldrar med barn i den kommunala skolan. Man hävdar också att det är stor spridning när det handlar om etnicitet och familjebakgrund. Däremot är föräldrar till privatskolebarn oftare högskoleutbildade än övriga föräldrar.

Debatten om friskolor i Danmark just nu inte om vinster avgifter eller socioekonomiska bakgrund utan om muslimska förskolor. Det finns ett 30-tal muslimska friskolor och regeringen har nyligen beslutat om skärpt tillsynen av dessa skolor för att säkra att de inte motarbetar demokratiska värderingar. 

Dokumentation

Grundskolan i Danmark

  • Det finns 544 000 barn i den danska folkeskole (motsvarar svensk grundskola).
  • Av dessa går 107 000 barn i friskolor. 
  • Friskolorna är organiserade i två stora föreningar Dansk Friskoleforening och Dansk Privatskoleforening


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor