"Dags att börja lagra in koldioxid"

Av: Henrik Jansson (C)
Riksdagskandidat

Människan har orsakat koldioxidutsläpp motsvarande över 400 miljarder ton fossilt kol sen vi började använda fossila bränslen. Trots att vi vet om att dessa utsläpp leder till en ökad växthuseffekt fortsätter utsläppen, och i en ökande takt dessutom, så att vi nu årligen släpper ut ytterligare 8 miljarder ton kol. Detta leder till en ohållbar situation för jordens klimat och det kräver en mycket snabb omställning till ett fossilfritt samhälle. Men även med snabbast möjliga omställning så kommer utsläppen att fortsätta en tid till, och för att rädda klimatet måste vi därför börja titta på att även ta bort en del av den koldioxid vi redan har släppt ut.

Börja ta bort koldioxid från atmosfären

Centerpartiet vill därför påbörja detta genom en satsning på 3,4 miljarder kronor för att börja ta bort koldioxid från atmosfären. Vårt förslag är teknikneutralt, och det finns flera olika sätt att göra detta på, men det bästa sättet och som också ger en rad andra positiva bieffekter är så kallat biokol.

Enkel princip med obegränsad potential

Biokol är något så enkelt som förkolnad biomassa. Principen är ganska enkel. Växtligheten på jorden tar varje år upp koldioxid från atmosfären som är många gånger större än världens utsläpp genom fossila bränslen. Men när dessa växter helt naturligt förmultnar frigörs en lika stor del koldioxid igen i ett evigt naturligt nollsummespel. Men genom att förkolna, eller pyrolysera, biomassa varvid man samtidigt får ut pyrolysgaser som kan bli biodrivmedel, eller användas direkt för elproduktion och värme så bildas biokol som inte förmultnar. Då hindras kolet i biomassan från att bli koldioxid igen.

Vi har en koldioxidskatt som betalas av den som släpper ut koldioxid. Då är det rimligt att den som lagrar in koldioxid får betalt. Den som smutsar ner betalar, och den som städar upp ska få betalt. Och nu har nedsmutsningen gått så långt att vi måste börja städa upp.

Biokolet sprids med fördel sedan ut och blandas in i åkermarken där det kan ligga i hundratals eller tusentals år utan att förmultna. Om detta sätts i system och görs år efter år binds mer och mer kol in. Potentialen är i princip obegränsad. Om 25 kilo biokol blandas in på varje kvadratmeter jordbruksmark, eller 10 procent av jordens landyta, så binder vi in de 400 miljarder ton fossilt kol människan hittills har släppt ut.

Många positiva effekter 

Då räddar vi inte bara klimatet. Vi får också många andra positiva effekter av biokolet. Jorden blir mer bördig, den får bättre vattenhållande förmåga vilket kan öka skördarna kraftigt under torra förhållanden, något som hade varit passande den här torra sommaren. Biokolet gör också att jorden blir mer lättbrukad, rötterna tränger ner bättre, och den viktigaste bieffekten av dem alla, biokolet binder näringsämnen så att näringsläckaget minskar.

Den som städer upp ska få betalt

Vi har en koldioxidskatt som betalas av den som släpper ut koldioxid. Då är det rimligt att den som lagrar in koldioxid får betalt. Den som smutsar ner betalar, och den som städar upp ska få betalt. Och nu har nedsmutsningen gått så långt att vi måste börja städa upp.
Snarast möjligt måste vi därför få till ett system där detta kopplas samman, där koldioxidskatten går till att betala för inlagringen. Det vi redan betalar för det vi släpper ut räcker för att städa upp, om pengarna används till det.

Klimatet kan räddas. Men det kommer inte att ske av sig självt om vi bara tittar på. Nödvändiga beslut måste fattas och det ansvaret vill vi ta.