Bråk om vattenförvaltning blir regeringsfråga

VATTEN. Vattenmyndigheternas planer för vattenförvaltningen är för dyra och går på kollisionskurs med många andra samhällsintressen. Kritiken mot förslagen har varit hård och nu begär myndigheterna att regeringen ska ta ställning.

Leif Denneberg, generaldirektör vid Jordbruksverket, har uppmanat Vattenmyndigheterna att låta regeringen ta ställning till hur vattendirektivets mål ska vägas mot övriga samhällsmål.
Leif Denneberg, generaldirektör vid Jordbruksverket, har uppmanat Vattenmyndigheterna att låta regeringen ta ställning till hur vattendirektivets mål ska vägas mot övriga samhällsmål.Foto: Foto: Jordbruksverket
Johanna Alskog

Regeringen uppmanas nu hjälpa till och peka ut riktningen för förvaltningen av Sveriges sjöar, vattendrag, kuster och grundvatten under de kommande sex åren. Det begär vattenvårdsdirektörerna Sandra Brantebäck och Hanna Tornevall vid Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt i en skrivelse till miljö- och energidepartementet. Även de fyra andra vattenmyndigheterna har eller ska vända sig till regeringen, enligt biträdande vattenvårdsdirektör Hanna Tornevall.

Det har nämligen mullrat rejält under remissrundan för de nya förvaltnings- och åtgärdsplanerna för Sveriges vattenförvaltning under 2015-2021. Lantbrukare, kommuner, Jordbruksverket – för att nämna några upprörda remissröster som ifrågasatt rim, reson och finansiering i förslagen från de fem vattenmyndigheterna. De upprörda rösterna var väntade, enligt Hanna Tornevall.

– Vi vet att det i vissa delar saknar finansiering och vi vet att det råder ett åtgärdsunderskott. Så vi var medvetna om att förslagen skulle skapa diskussioner, säger hon.

Vattenvårdsdirektörernas begäran att regeringen ska pröva förslaget till åtgärdsprogram sker på uppmaning från flera kommuner och Jordbruksverket. Dessa har i sina yttranden åberopat den möjlighet de har till en regeringsprövning som finns i vattenförvaltningsförordningen när förslagen antingen strider mot andra allmänna intressen eller mot annan lagstiftning.

Regeringen måste ta ansvar för åtgärder och finansiering. Sverige är unikt med att låta miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med stora konsekvenser för samhälle och miljö fastställas i frånvaro av politiska beslutsprocesser. 

ur yttrandet från Sveriges kommuner och landsting

– Vi har en skyldighet att lyfta det vidare till regeringen, säger Hanna Tornevall.

I skrivelsen till regeringen konstaterar Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt att förslagen berör "i stort sett alla delar av samhället på något sätt" och tar som exempel: infrastruktur, kommunal planering, gruvnäring, energiproduktion och livsmedelsproduktion. Dessutom kommer det att krävas nya statliga pengar när förslagen ska genomföras. Det är Vattenmyndigheten väl medveten om, enligt skrivelsen.

Enligt Jordbruksverkets 44 sidor långa yttrande är kostnadsberäkningarna dessutom underskattade och verket skriver: "Att dra igång ett åtgärdsprogram som saknar realistisk finansiering känns inte meningsfullt".

Hur regeringen kommer att hantera skrivelserna från vattenmyndigheterna återstår att se, men det är relativt ont om tid. Senast den 22 december i år ska de nya förvaltnings- och åtgärdsprogrammen vara beslutade, enligt EU-direktivet.

Dokumentation

Den svenska vattenförvaltningen delas in i fem vattenmyndigheter (som ingår i fem olika länsstyrelser) vars indelning styrs av vattnets avrinningsområden. De fem distrikten är Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet.

EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten.

Arbetet drivs i förvaltningscykler om sex år. En cykel inleds med att vatten kartläggs utifrån befintlig övervakning. Underlaget används för att bedöma och klassificera vattnets tillstånd och påverkan, fastställa miljökvalitetsnormer och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå god vattenkvalitet. Förvaltningsplaner upprättas sedan för arbetet.

De planer som nu har varit ute på remiss ska gälla för åren 2015-2021.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00