Biståndsorganisationer: Avsätt en procent av våra inhemska stödpaket

DEBATT. I juni 2020 omfattade de svenska stödpaketen cirka 200 miljarder kronor. Vi anser att Sverige bör avsätta en procent av våra inhemska stödpaket till en Build back better-fond för att hjälpa världen ur coronakrisen, skriver sju svenska biståndsorganisationer.

Coronapandemin har i ett slag belyst världens orättvisor. Redan utsatta människor i världens låginkomstländer drabbas hårdast när gränser och samhällen stängs ner och den globala ekonomin krymper. FN har varnat för att en halv miljard människor kan bli fattiga till följd av pandemin, och att hungersnöden i världen kan fördubblas.

Framsteg omintetgörs

Här hemma är pandemin allt mer under kontroll, men i resten av världen ökar den fortfarande med alarmerande framfart. Brasilien har nu flest konstaterade fall efter USA. Sedan Sydafrika lättade på sina restriktioner har smittspridningen tagit fart. I Indien, världens näst folkrikaste nation, sprider sig viruset stadigt.

I en ny rapport samlar vi ett stort antal vittnesmål om pandemins konsekvenser från de civilsamhällesorganisationer vi samarbetar med ute i världen. Av dessa ser man tydligt att fattigdomen ökar, barn drabbas hårt, kvinnor och flickor är särskilt utsatta, det demokratiska utrymmet krymper och civilsamhället har svårt att nå de mest sårbara. Vi ser hur årtionden av framsteg i kampen mot fattigdomen håller på att omintetgöras.

Internationella samarbeten

Det är viktigt att Sverige nu hjälper till att bygga en värld efter krisen som är trygg för alla och står stadigare inför nästa kris. Det gör vi genom internationella samarbeten i Världsbanken, FN och EU. Det är också särskilt viktigt att vi håller fast vid målet om att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst går till bistånd. Utöver det har vi från civilsamhällets sida sju konkreta förslag för hur Sverige kan bli en än starkare allierad till världens mest utsatta.

Våra sju förslag:

  • Sverige bör, utöver ordinarie biståndsbudget, avsätta motsvarande en procent av våra inhemska stödpaket till en Build back better-fond och verka för att andra rika länder gör samma sak. Fonden ska finansiera uppbyggnaden av hållbara samhällen efter krisen. I juni 2020 omfattade de svenska stödpaketen cirka 200 miljarder kronor. En procent av detta skulle bli drygt två miljarder kronor till en Build back better-fond.

  • För att stärka drabbade länders ekonomier bör Sverige även aktivt stödja internationella initiativ till skuldavskrivningar och skuldlättnader för låginkomstländerna.

  • Vi bör också i svenskt bistånd möjliggöra särskilda satsningar för de cirka två miljarder människor i världen som verkar i den informella ekonomin. De drabbas särskilt hårt av åtgärderna mot pandemin eftersom de saknar trygga anställningar och sociala skyddsnät. Deras arbete är avgörande för en återhämtning efter krisen.

  • Vi måste stå upp för barns rättigheter till hälsa utbildning, trygghet och skydd under och efter krisen.

  • I spåren av corona måste svenskt bistånd också fokusera på att motverka våld mot kvinnor och flickor, som ökat dramatiskt under krisen. Vi måste hålla fast vid en feministisk utrikespolitik som sätter kvinnor och flickor i centrum.

  • Sverige bör också arbeta inom FN, EU och organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, för att alla länder som har utlyst undantagstillstånd och nödlagar återgår till ordinarie lagstiftning när krisen är över.

  • Slutligen bör Sverige säkerställa fortsatt stöd till pågående humanitära kriser så att dessa inte bortprioriteras på grund av covid-19. Tidigare erfarenheter visar att epidemier riskerar att tränga undan andra livsviktiga insatser.

Coronakrisen är en global kris som visar hur sårbara vi alla är och hur beroende vi är av en värld som är trygg för alla. Det är viktigt att Sverige bidrar globalt till en hållbar, jämställd, rättvis och säker värld som står stadigare inför nästa kris.


Martin Nihlgård
Generalsekreterare, Individuell människohjälp (IM)
Mohamed Ibrahim
Generalsekreterare, Islamic relief Sverige
Petra Tötterman Andorff
Generalsekreterare, Kvinna till kvinna
Mariann Eriksson
Generalsekreterare, Plan international Sverige
Helena Thybell
Generalsekreterare, Rädda barnen
Anders Malmstigen
Generalsekreterare, Svenska missionsrådet
Anna Tibblin
Generalsekreterare, We effect

Forrige artikel Regionråd: Brist på tillgång till journaler – hot mot patientsäkerheten Regionråd: Brist på tillgång till journaler – hot mot patientsäkerheten Næste artikel Forskare: Damma av förslag – ändra utnämningssätt till kommunala bolag Forskare: Damma av förslag – ändra utnämningssätt till kommunala bolag
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Ovanligt dumt förslag.

    Problemet med biståndsanslaget är väl att man har så mycket pengar att man inte kan hitta vettiga projekt. Årligen läggs väl storleksordningen 50 miljarder kronor i knäet på Sida. Jag har aldrig sett en redovisning av 50 lyckade projekt dvs 1 per miljard. Istället verkar en allt större del av pengarna delas ut utan upphandling till svenska lobbyorganisationer för att de skall lägga sig i svensk inrikespolitik. Därutöver går en klumpsumma till FN i brist på bättre.
    Biståndet kan lätt bantas med ett antal miljarder som kan användas till svensk sjukvård som är underfinansierad.