Atea: Var är ungdomarna i debatten om digitala läromedel?

En stor del av debatten kring digitala läromedel handlar om kostnaderna de medför, medan endast en begränsad del av debatten hanterar hur vi bäst drar nytta av varje investerad peng.

Ett hinder i dag är att det är svårt för lärare att skräddarsy användningen av digitala läromedel och anpassa den utefter varje klassrum. Förlag säljer färdiga digitala paket i stället för att möjliggöra för lärare att handplocka produkter, och lärare får lite vägledning i hur de ska nyttja de digitala läromedlen vilket resulterar i att de allt som oftast behandlas på samma sätt som analoga läromedel. Något som gör att många positiva effekter uteblir.

Möta elever där de finns 

Digitala läromedel kommer inte till sin rätt om man lägger dem vid sidan av traditionell undervisning. Användarvänlighet och tillgänglighet är a och o. Skolan behöver stöd i att se möjligheterna som finns, och vi måste möta eleverna i kanaler där de redan befinner sig.

En debatt för eller emot digitala läromedel hämmar lärare som kan ha svårt att avgöra trovärdighet och relevans av appar och andra nytänkande läromedel som det är. Risken finns att man då väljer att backa tillbaka till det som är tryggt och välbekant, vilket minskar användandet och förhindrar en utvecklad användarvänlighet och individanpassning.

Likvärdigheten riskeras 

Om vi inte integrerar digitala läromedel i klassrummet finns en risk att det blir något som endast erbjuds i hemmamiljö till barn med ekonomiskt starka föräldrar. Det skulle vara ett kliv ifrån den likvärdiga skola som vi strävar efter i Sverige.

Större flexibilitet i valet av läromedel, ökad tillgänglighet anpassad till elevernas verklighet och ett ökat stöd i hur olika läromedel kommer till sin rätt behövs för att vi ska kunna nyttja digitala läromedel fullt ut. Då kan vi inte kräva alla svar av lärarna utan måste i stället ge dem rätt förutsättningar.

Och, vi måste gå till källan. Det är hög tid att vi välkomnar eleverna in i samtalet.