Artskyddsöversyn dröjer – flera frågor återstår

KOMMITTÉDIREKTIV. Ännu dröjer den laddade översynen av artskyddsförordningen. Flera knäckfrågor återstår fortfarande att lösa ut, enligt partiföreträdare inblandade i förhandlingarna.

Foto: Centerpartiet, David Stanley / Flickr, Miljöpartiet
Jacob Hederos
Frågan om hur mycket ägande- och brukanderätten ska inskränkas i den nya artskyddsförordningen är en som fortsatt kvarstår i förhandlingen.
Frågan om hur mycket ägande- och brukanderätten ska inskränkas i den nya artskyddsförordningen är en som fortsatt kvarstår i förhandlingen.

Foto: David Stanley/Flickr

Beroende på vad man kommer fram till och vilken lösning man hittar, så kan det bli extremt kostnadsdrivande för staten.

Maria Gardfjell (MP)
Om ersättningssystemen för inskränkningar i brukanderätten

Det är ju inte bra för samhället när vi har den avsaknaden av tilltro och förtroende mellan varandra. Det är en stor grej i alla de här förhandlingarna för mig.

Peter Helander (C)

Det börjar närma sig två år sedan dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP) gav besked om att artskyddsföreningen skulle ses över – men längre kom aldrig MP och S.

För partierna

Dokumentation

Planen: Ny förordning 2021

Expertmyndigheterna Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bad redan 2016 om att regelverket ska klargöras, bland annat med hänsyn taget till att det varit oklart när och hur skogsägare ska ersättas vid inskränkningar i brukanderätten.

Läs också: Regeringen fortsätter fundera kring artskyddsförordningen

Tidigare S+MP-regering kom aldrig till skott, men Januaripartierna tog på sig att leverera en utredning under 2019-2020 och därefter en ny förordning 2021. ”Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning” står det i överenskommelsen.

EU-spåret ger inte mycket nytt

Samtidigt som utredningen kommer att genomföra sitt arbete förväntas det också komma ut med reviderade vägledningsdokument från EU-kommissionen för hur art- och habitatdirektivet ska uttolkas.

Direktivet, som lägger grunden till den svenska artskyddsförordningen, genomgick först en hälsokontroll under den tidigare EU-kommissionen. Där förespråkades det bland annat att öppna upp direktivet för omförhandling. Men slutsatsen blev istället, till miljöorganisationers glädje, att direktivet var "i gott skick". Det var istället implementeringsarbetet som behövde förbättras.

Sagt och gjort, och nya reviderade vägledningar för nationell implementering började tas fram. Men påverkan från de slutliga råden lär inte bli så stor på den svenska tolkningen, enligt Helena Lindahl på Naturvårdsverket.
– I stort sett uppdaterar man tidigare vägledning med de nya domslut som kommit i frågan under de senaste åren. De har vi redan koll på i det svenska arbetet, skulle jag säga.


Altinget logoMiljö och Energi
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget miljö och energi får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här
0:000:00