"Användningen av handelsgödsel är en hållbarhetsfråga"

Av: Lennart Gladh, senior konsult och före detta Östersjöexpert på WWF
Jan Wärnbäck, jordbruksexpert

På senare tid har publicerade rapporter gett en bild av att jordbruket inte har några problem med tillförsel av växtnäring kopplat till övergödning. Tyvärr är det inte sant. Trots stora möjligheter att ha ett produktivt jordbruk som minskar övergödningen av våra vattendrag, sjöar och hav har väldigt lite hänt konkret. Jordbrukets läckage av framför allt kväve har snarare ökat än minskat de senaste åren.

Flödet av kväve och fosfor är en av de fyra planetära gränserna som forskare bedömer har överskridits mest med stor påverkan på klimat och miljö. En betydande orsak till näringsläckaget är handelsgödseln som innebär att jordbruket inte längre är beroende av djurens gödsel för ökande skördar. Mängden handelsgödsel som tillförs åkrarna är avgörande för hur mycket växtnäring som läcker ut från åkermarken.

Ingen hänsyn till hav och sjöar

Att gödselmängden är en faktor för hur mycket näringsämnen som hamnar i vattendrag, sjöar och hav kan förleda en att tro att användningen är reglerad. Det är den inte – det enda som begränsar hur mycket handelsgödsel som får användas är grödans behov.

Användningen av handelsgödsel är en hållbarhetsfråga och alla tre dimensioner bör beaktas – miljö, social och ekonomisk hållbarhet.

För att avgöra behovet har Jordbruksverket en ekonomisk kalkyl som visar hur mycket handelsgödsel som är ekonomiskt optimalt att använda för att maximera skördarna. Beräkningsmodellen baseras endast på ekonomiska parametrar – kostnaden för handelsgödsel och grödans pris – och beaktar varken samhällsmässiga kostnader eller de klimatmässiga och ekologiska konsekvenserna. Vid en låg kostnad på handelsgödsel och ett högt pris på grödan rekommenderas alltså att mer gödsel används.

Här är problematiken

Även om den gångna sommaren var extrem fungerar den bra för att förklara var problematiken ligger.

Den totala arealen med spannmål 2018 var cirka 800 000 hektar. Om Jordbruksverkets rekommendationer följts användes för en skörd på 6 ton per hektar totalt 101 000 ton kväve – men under 2018 blev skörden knappt 50 procent av vad den hade gödslats för. Istället för 6 ton i genomsnitt blev skörden 3,5 ton per hektar. Vi använder 4 ton som exempel, då skulle det enligt rekommendationerna totalt använts 69 000 ton kväve.*

Vårt exempel visar att det kan ligga kvar gödningsmedel motsvarande 32 000 ton kväve på åkrarna – gödsel som växterna inte tagit upp och som efter vintern till stor del hamnar i vattendrag och sjöar. Det är enligt Östersjöplanen mer än tre gånger så mycket som hela Sveriges internationella åtagande för att reducera kväveläckaget fram till 2021.

Den här beräkningen är grov och syftet är inte att presentera exakta siffror för hur stort jordbrukets läckage är utan att visa på:

• Att arbetet med att se över näringsläckagets källa måste startas och att vi inte som nu bara försöker lösa det nedströms. Att se över tillförseln av näringsämnen är betydligt effektivare än att ta hand om problemet när det redan skapats.
  
  
• Att beräkningar av gödslingsrekommendationerna bör ses över – inte minst med tanke på förväntade effekter av klimatförändringar i form av torka och skyfall. Användningen av handelsgödsel är en hållbarhetsfråga och alla tre dimensioner bör beaktas – miljö, social och ekonomisk hållbarhet.

Upp till bevis för nya ministrar

De senaste årens politiska diskussion saknar både idéer och vilja att ta tag i utmaningen med handelsgödsel, en av de största källorna till övergödning. Den senaste mandatperioden har väldigt lite gjorts. Nu finns stora möjligheter för tillträdande landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) och miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) att verkligen visa att det på riktigt går att ha ett produktivt jordbruk som minskar näringsläckaget och samtidigt uppfyller såväl nationella som internationella miljömål.

* Vi har använt areal spannmål 2018 som 800 000 hektar fördelat på höstvete (300 000), vårvete (100 000) och korn (400 000). Gödselrekommendationerna (kg/hektar) för skörd på 4 respektive 6 ton enligt följande höstvete (4=110; 6= 150), vårvete (4=120; 6=160) och korn (4=60; 6=100). Detta ger total rekommenderad mängd kväve för förväntad skörd på 4 ton=69 000 ton och 6 ton=101 000 ton.