TU: Skatteregler straffar lokal journalistik

Av: Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige

I teorin ska svenska och globala medieföretag följa samma skatteregler. Men i praktiken är det inte så. Medan svenska tidningar måste betala bolagsskatt verkar jättar som Facebook och Google slippa undan. Menar regeringen allvar när den talar om vikten av en levande journalistik i hela landet, ja då är det hög tid att införa rättvisa skatteregler. Rättvisa i praktiken och inte bara i teorin.

Intäkter slussas till lågskatteländer

Vi och flera branschmedier med oss uppskattar att Googles har annonsintäkter på cirka 5,6 miljarder kronor från svensk sökordsmarknadsföring. Facebook uppskattas i sin tur ha annonsintäkter på ungefär 1 miljard. Men i sina årsredovisningar för 2016 redovisar bolagen nettoomsättningar på 631 miljoner respektive 95 miljoner. Resten av intäkterna slussas, helt lagligt, till lågskatteländer. Det betyder att Googles vinst belastas med 5,5 miljoner i skatt och att Facebooks i sin tur belastas med 2,5 miljoner. Google glider alltså undan uppskattningsvis dryga 1 miljard i svensk skatt.

Konkurrerar mot lokala medier 

Spelar det här någon roll lokalt? Ja, dagens skattelagstiftning ger globala aktörer möjlighet att använda en större andel av sina intäkter till att utveckla nya tjänster än vad lokala medier kan. Men också till att erbjuda gratistjänster och konkurrera på den lokala annonsmarknaden.

Och trots att den svenska dagspressens samlade annonsintäkter från tryckta tidningar, bilagor och nyhetssajter uppgick till 6,6 miljarder – lika mycket som Google och Facebook ensamma – 2016 finns det flera enskilda mediehus som betalar mer i skatt än dessa två bolag. Ett par exempel är Gota media, med flera titlar i södra Sverige, som betalar 6 miljoner i skatt på sitt resultat och Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad som betalar 18 miljoner.

Gammalmodig lagstiftning

Det främsta skälet till att Facebook och Google betalar så lite svensk skatt är att de skattetekniskt inte anses vara permanent etablerade här. Dagens lagstiftning är skapad för mer traditionella affärsmodeller. Modeller som bygger på att bolag har ett behov av fysisk närvaro på en marknad för att kunna tjäna pengar där. Men med digital teknik behöver it-jättarna liten eller ingen fysisk närvaro i landet för att deras verksamhet ska vara lönsam. Till det kommer att globala bolag ofta använder koncernstrukturer som gör att de kan föra över vinster från det land där vinsterna skapas till en annan del av koncernen i ett land där skatten är lägre. På så sätt kan koncernen skapa en konstlat låg skattenivå. Men också välja mellan olika länders skatteregler för att maximera sin vinst. Det är möjligheter som lokala mediebolag inte har.

Rättvisa regler för en levande demokrati

Regering och riksdag har många gånger uttryckt engagemang för journalistiken och dess betydelse för det offentliga samtalet och demokratin. Med tanke på att annonspengarna nu i växande utsträckning hamnar hos it-jättar har vi ett problem. Därför uppmanar vi regeringen att se över konkurrensförhållandena mellan svenska och globala aktörer. Regeringen bör verka både för inhemska åtgärder och ändringar på EU-nivå som gör det möjligt för svenska medier att konkurrera på samma villkor som de globala. Rättvisa regler skulle inte bara stärka journalistikens förutsättningar utan även vår levande demokrati.