Lika unika: Därför måste vi ta oss an Agenda 2030

Skolan måste ge elever med funktionsnedsättningar lika förutsättningar som andra till en god utbildning. Det kräver tillgängliga lärmiljöer och ibland ett särskilt stöd utifrån varje elevs behov. Det ska finnas på plats från första skoldagen. En skola för alla kan vara rätten att välja utbildning i en särskilt anpassad skola. 

Kunskap om villkoren

En skola för alla kräver en fördelning av pengar som tar hänsyn till elever med funktionsnedsättning. Det kräver att skolan har höga förväntningar på alla elever, också att elever som har en funktionsnedsättning ska kunna lyckas.

Det behövs bättre kunskaper hos lärare och rektorer om villkoren för elever med funktionsnedsättning.

Framtidens skola

Kortare utbildning, fler avbrutna gymnasiestudier och brister i stöd är några punkter som pekar på ett ordentligt reformbehov om elever med funktionsnedsättning ska få bättre förutsättningar att klara kunskapsmålen.

Det här är frågor vi tar upp till diskussion när Lika unika akademi bjuder in till seminariet ”Agenda 2030 - inkludering av barn med funktionsnedsättning i skolan” i Almedalen. Rubriken symboliserar en vision om framtidens skola, en dröm som bara kan förverkligas med ett tydligt fokus på varje elev.

FN-konvention

Samtidigt är drömmen redan inskriven som lagtext i Skollagen och som artikel i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ur den aspekten borde drömmen redan vara verklighet. Så är det dessvärre inte. 

Reformbehov

Idag finns det en utbildningsklyfta mellan elever med eller utan funktionsnedsättning. Det ger sämre möjligheter till jobb och försörjning senare i livet.

Kortare utbildning, fler avbrutna gymnasiestudier och brister i stöd är några punkter som pekar på ett ordentligt reformbehov om elever med funktionsnedsättning ska få bättre förutsättningar att klara kunskapsmålen. 

Plattformar inte för alla   

Skolans oförmåga att ta tillräcklig hänsyn till elever med funktionsnedsättning syns också i den bristande tillgängligheten.

Det handlar om att skolor inte är fysiskt tillgängliga, men också om att pedagogiska plattformar inte kan användas av alla, om inslag i undervisningen där elever med funktionsnedsättning stängs ute, om brister i ljudmiljön eller när det handlar om tillgången till teckenspråket i skolan.  

Skolverkets rapport

Nu är det hög tid att skolans beslutsfattare tar situationen på allvar. Det får inte vara som Skolverket har visat i rapporten Tillgängliga lärmiljöer: ”Skolhuvudmän och skolor skiljer sig mycket åt vad gäller hur man agerar för att åstadkomma en tillgänglig lärmiljö...så mycket att det i realiteten inte kan sägas vara fråga om ett lika fritt skolval för elever med funktionsnedsättning som för elever i allmänhet.”

Anpassade miljöer

Vår förhoppning är att den svenska skolan tar sig an utmaningen i Agenda 2030. För elever med funktionsnedsättning gav mål fyra om utbildning säkert förhoppningar. Det talar om inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och om att främja livslångt lärande för alla.

I ett delmål sätts höga ambitioner genom att ”bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning”. 

Påverka skolvardagen

Det här är mål i Agenda 2030 som kan bli en drivkraft för skolutveckling i hela Sverige. Det kan ge oss den skola som vi ofta pratar om, som är till för alla. 

Inte bara vackra drömmar utan något som varje elev kan se i sin skolvardag. Och med ”varje elev” menar jag också elever med funktionsnedsättning.