Skogspolitiskt nätverk


Skogen befinner sig ännu en gång i strålkastarljuset. En målkonflikt har länge pågått mellan miljöhänsyn och ekonomiska intressen i skogen. En värdefull nyckelbiotop kan leda till ett brukningsförbud där ekonomisk kompensation uteblir för den enskilde skogsägaren. Samtidigt har ett intensivt brukande av den svenska skogen gjort att den totalt sett föryngrats. 50 procent av den svenska skogen är under 60 år gammal. I de urskogar som finns kvar lever ett antal hotade arter. Januariavtalets utredning om äganderätten i skogen kom med förhoppningar om större klarhet i hur konflikten kan lösas. Den föreslår att nyckelbiotopsinventeringen ska avskaffas och att en hundra mil lång naturkedja ska skapas i den fjällnära skogen. Utredningen möttes dock med stor kritik från båda sidor.

Samtidigt pågår en stor forskarkonflikt om hur skogen bäst kan förvaltas för att suga upp så mycket koldioxid som möjligt. Ska den brukas aktivt eller är det bättre att låta den stå? EU är inne på det senare spåret och vill kraftigt begränsa trakthyggesbruket, som de menar leder till koldioxidutsläpp samt hotar den biologiska mångfalden. Vidare vill de inte längre klassificera biobränsle som hållbart i EU:s Taxonomi, något som kan få stora konsekvenser för Sverige, vars färdplan för klimatneutralitet är beroende av just bioenergi. Samtidigt som vissa aktörer vill begränsa skogsbruket ställs allt högre förväntningar på varorna som skogen kan leverera, från trähus och textiler till papper och biobränsle. Hur ska det hela gå ihop?

-          Hur bör skogens resurser prioriteras?

-          Vilka möjligheter kan skogsbruket hämta inom digitaliseringen?

-          Vad innebär EU:s nya engagemang för skogspolitik?

-          Hur kan vi skapa en konstruktiv dialog i skogsdebatten?

-          Hur kan innovation inom bioekonomin bidra till ett fossilfritt samhälle?

Altingets skogspolitiska nätverk är en möjlighet att möta nyckelaktörer inom svensk skogspolitik och samtidigt utbyta erfarenheter med likasinnade. Här går vi djupare än i den dagliga politiska debatten. Målsättningen med nätverket är att skapa dialog mellan människor från olika håll inom sektorn – utifrån mötet med intressanta föredragshållare. Vid nätverkets träffar finns det ett stort utrymme frågor och diskussion med nätverkets gäst.
 
Nätverket träffas vid fem tillfällen, som äger rum på förmiddagar. Varje möte ordnas kl. 09.30-12.30 och består av samtal med särskilt inbjudna gäster och föreläsningar i dialogform. Fikapauser och diskussioner ger möjlighet att nätverka. Träffarna hålls vanligtvis i konferenslokaler i F7 på Fleminggatan 7 i centrala Stockholm. Deltagarna har även möjlighet att delta digitalt om man inte har möjlighet att delta på plats i Stockholm.


Malin von Essen, mötesledare

Mötesledare under höstens första nätverksträff är Malin von Essen. Malin är en rutinerad moderator som har drygt 25 års erfarenhet inom kommunikation. Malin är utbildad jägmästare och journalist och har tidigare haft anställningar hos SLU, Skogforsk och Skogssällskapet. 

Ett urval av våra tidigare träffar kan ses här, här, här och här. Programmet för kommande träffar i nätverket uppdateras regelbundet nedan. 

 

Kommande träffar:

 

 

 

Kontinuitetsskogsbruk och alternativ markanvändning

Johan Svensson, jägmästare och ekolog vid SLU

På senare tid har ett antal reportage kritiserat stora kalhyggen i det svenska skogsbruket. Dramatiska bilder på körskador och markberedd skogsmark har lett till kritik i ett flertal dokumentärer om den svenska skogen. Markberedning är onaturligt och släpper ut stora mängder koldioxid, mer koldioxid än vår koldioxidbudget klarar av, menar förespråkare för ett nytänk inom skogsbruket. Kontinuitetsbruk, där enstaka träd skördas och den mossbevuxna marken förblir orörd ses som ett hållbarare alternativ, både för klimatet och den biologiska mångfalden. Metoden har dock fått kritik från skogsindustrins håll, då de anser att den är mindre lönsam och försvårar i arbetet med att substituera fossila produkter.

Johan Svensson, landskapsekolog på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har bland annat undersökt kontinuitetsbruk som alternativ i lågproduktiva skogar med höga naturvärden, så som fjällnära skogar. Han berättar för nätverket om fördelar och nackdelar med kontinuitetsskogsbruk. Kan alternativa markanvändningsmetoder vara en del av lösningen i konflikten om skogen?

Stockholm. Torsdagen den 9 december 2021. Kl. 09.30-12.30

 

 

 

Skogens klimatnyttor: Vad säger forskningen?

Markku Rummukainen, professor i Klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC

En hett debatterad fråga inom skogspolitiken är skogens roll i klimatarbetet. Det råder stor enighet om att skogen har en viktig roll, men hur den ska förvaltas för största möjliga nytta är mycket omdebatterat. Sverige har storsatsat på den så kallade substitutionseffekten, där produkter från skogen ska ersätta fossila produkter. Inkluderat i detta är biobränslet, som står för 37,7% av Sveriges energianvändning. Eftersom träd och växter är en del av det naturliga kretsloppet klassas biobränslen ofta som klimatneutrala och förnybara, då nya träd kommer att binda upp koldioxiden igen. Problemet är dock att förbränning av biobränsle släpper ut mer koldioxid än både olja och kol per kilowattimme, och vissa forskare menar att skogens omloppstid är för långsam för att absorbera koldioxiden i tid. Vidare är vissa produkter bättre lämpade för substitution än andra. Hur kan skogens resurser bäst prioriteras i klimatarbetet?

Markku Rummukainen är mest känd som Sveriges representant i FN:s expertpanel IPCC. Han är nyligen aktuell med rapporten Skogens klimatnyttor- en balansakt i prioritering som undersöker fördelar och nackdelar med biobränslen, substitutionseffekten och bioekonomin. Han berättar för nätverket om rapporten och hans analys av vad den sammanställda forskningen säger om skogens roll i klimatarbetet.

Stockholm, torsdagen den 10 februari 2022. Kl. 09.30-12.30

 

 

 

Valåret 2022: Hur kan vi förena ekonomiska intressen med klimat- och miljöhänsyn i skogen?

Elin Segerlind (V) och Kjell-Arne Ottosson (KD), miljöpolitiska talespersoner 

Skogspolitiken har länge varit konfliktfylld med djupa polariseringar och hårda ord. Vissa menar att äganderätten hotas, då en nyckelbiotop kan orsaka ett plötsligt brukningsförbud, andra att monokulturer i skogen hotar den biologiska mångfalden. Men vilka konkreta lösningar kan tas från politiskt håll för att kyla ner konflikten? Hur kan det bli mer ekonomiskt lönsamt för den enskilda skogsägaren att avsätta biologiskt värdefulla skogar? Hur kan Skogsägares rättigheter värnas? Och vilken roll bör statligt ägda Sveaskog ta i arbetet för att möta Sveriges internationella åtaganden för biologisk mångfald?

Altinget bjuder in till en spännande valårsdebatt mellan Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson Elin Segerlind och Kristdemokraternas miljöpolitiske talesperson Kjell-Arne Ottosson. Vilka konkreta åtgärder vill de ta för att kyla ner konflikten om skogen?

Stockholm, tisdagen den 26 april 2022, kl. 09.30-12.30.

 

 

 

Biometrias vd om dataanalysens roll i svenskt skogsbruk

Ingela Ekebro, vd för Biometria

AI och dataanalys blir allt viktigare element inom skogsnäringen. Data har stor potential för att skapa värde i analys och tjänster, från industri till hållbarhetsarbete, men det används tyvärr inte till dess fulla potential. Hur kan vi effektivisera användningen av data för att förbättra skogsnäringen? 

Ingela Ekebro är VD för Biometria, som bland annat samlar in data om den svenska skogsindustrins virkesförbrukning. Hon berättar om deras arbete och hur dataanvändningen kan förbättras för att effektivisera skogsnäringen.

Stockholm, tisdagen den 14 juni 2022, kl. 09.30-12.30.

 

 

 

Så blir det lönsamt att låta skogen stå

Christoffer Bonde, vd på Carbon Capture Company

En stor debatt inom skogsbruket har kretsat kring hur det kan bli ekonomiskt fördelaktigt för skogsägaren att låta skogen stå. Utan ekonomiska incitament kan det vara svårt för en skogsägare att ta beslutet att låta skogen stå kvar för miljö-och klimatskäl, skogsbruket förekommer trots allt med en underhållskostnad. Avsaknaden av ekonomiska incitament håller dock på att förändras. Allt fler företag sätter upp mål för nettonoll-utsläpp. För att nå dem krävs klimatkompensation. Det har lett till att flera företag har startats med affärsmodellen att låta privata företag betala skogsägarna för att låta skogen stå kvar, alternativt återbeskoga områden, som ett led i företagens klimatstrategi.

Under dagens träff gästas vi av Christoffer Bonde, vd på Carbon Capture Company, som erbjuder företag tre olika modeller för klimatkompensation med hjälp av den svenska skogen. En modell de menar är en win-win situation för både dem, skogsägare och klimatkompenserande företag. Men hur fungerar modellen i praktiken? Finns det en risk för greenwashing? Och är de medverkande skogsägarna nöjda?

Stockholm, onsdagen den 19 oktober 2022, kl. 09.30-12.30

 

 

 

Sten B Nilsson om systemskiftet i skogen 

Sten B Nilsson, skogs- och systemanalytiker och tidigare professor i skoglig driftsplanering vid SLU.

Skogsdebatten är så polariserad att den blir alltmer svårlöslig. Professor Sten B Nilsson menar i sin senaste rapport ”Systemskiftet i skogen”, att bristen på en konstruktiv debatt beror på att varje utmaning i skogen debatteras var för sig istället för gemensamt. Vi bör se på helheten och adressera att skogsnäringen befinner sig i ett systemskifte. Synen på skogen och hur den bör brukas är annorlunda idag än på 1990-talet, då dagens politik skapades. Det krävs därför ett nytänk.

Nilsson menar att Skogsutredningens förslag kring en nationell samordnare för skogen bör hörsammas och att sekretariatet kopplat till samordnaren bör hantera ”anpassningen av skogsnäringen till pågående systemskifte”. Sekretariatet är sedan kopplat till ett Skogsråd, som är fredat från politiken och skogsnäringens intressenter. I Skogsrådet ska bland annat spelregler för det nya skogsbruket definieras. Men är förslag som dessa genomförbara när varken skogsnäringen eller politikerna håller med om att skogen befinner sig i ett systemskifte?

Under dagens träff berättar Sten B Nilsson om sin idé och hur Skogsrådet kan vara en del av lösningen i konflikten om skogen. 

Stockholm, måndagen den 12 december 2022, klockan 09.30-12.30

 

Med förbehåll för ändringar

 

Vill du veta mer om nätverket och hur du kan delta? Kontakta Sofie Himmelstrand på sohi@altinget.se eller via telefon på 0720925621 

Har du frågor, tips eller synpunkter på innehållet? Kontakta: gorel@altinget.se

  

 

Coronaförbehåll vid nätverksmöten 

Mot bakgrund av covid-19 är det viktigt att alla känner sig trygga vid deltagande på våra nätverksmöten. Vi vidtar därför nödvändiga åtgärder och följer rekommendationerna från myndigheterna. Från och med oktober 2021 träffas vi fysiskt igen med möjlighet till digital närvaro om så önskas. 

Information från Folkhälsomyndigheten finns tillgänglig här.

 

 

Om Altinget 

Altinget är ett prisbelönt, privatägt och partipolitiskt oberoende nyhetsmedium som grundades i Danmark år 2000 och har funnits i Sverige sedan 2014. Som en följd av ökad efterfrågan från våra läsare har vi utökat vår onlineplattform med fysiska nätverk, som sammanför medlemmar i nätverksgrupper med fokus på olika sakpolitiska frågor. Vi möts i ett förtroligt forum om aktuella, centrala politiska frågor under ledning av en väl insatt samtalsledare. 

 

Vill du ha mer information?

Vi kontaktar dig gärna för att berätta mer.

Isabella Järnstad

Ansvarig för kurser och nätverk

Jag kontaktar dig på vardagar mellan kl. 9-16

Coronaförbehåll vid nätverksmöten 

Mot bakgrund av covid-19 är det viktigt att alla känner sig trygga vid deltagande på våra nätverksmöten. Vi vidtar därför nödvändiga åtgärder och följer rekommendationerna från myndigheterna. Från och med oktober 2021 träffas vi fysiskt igen med möjlighet till digital närvaro om så önskas. 

Information från Folkhälsomyndigheten finns tillgänglig här. 

 

Om Altinget 

Altinget är ett prisbelönt, privatägt och partipolitiskt oberoende nyhetsmedium som grundades i Danmark år 2000 och har funnits i Sverige sedan 2014. Som en följd av ökad efterfrågan från våra läsare har vi sedan två år tillbaka utökat vår onlineplattform med fysiska nätverk, som sammanför medlemmar i nätverksgrupper med fokus på olika sakpolitiska frågor. Man möts i ett förtroligt forum om aktuella, centrala politiska frågor under ledning av en väl insatt samtalsledare.

Våra nätverk