Skogspolitiskt nätverk


Skogen befinner sig ännu en gång under strålkastarljuset. En målkonflikt har länge pågått mellan miljöhänsyn och ekonomiska intressen i skogen. En värdefull nyckelbiotop kan leda till ett brukningsförbud där ekonomisk kompensation uteblir för den enskilde skogsägaren. Samtidigt har ett intensivt brukande av den svenska skogen gjort att den totalt sett föryngrats. 50 procent av den svenska skogen är under 60 år gammal. I de urskogar som finns kvar lever ett antal hotade arter. Januariavtalets utredning om äganderätten i skogen kom med förhoppningar om större klarhet i hur konflikten kan lösas. Den föreslår att nyckelbiotopsinventeringen ska avskaffas och att en hundra mil lång naturkedja ska skapas i den fjällnära skogen. Utredningen möttes dock med stor kritik från båda sidor.

Samtidigt pågår en stor forskarkonflikt om hur skogen bäst kan förvaltas för att suga upp så mycket koldioxid som möjligt. Ska den brukas aktivt eller är det bättre att låta den stå? EU är inne på det senare spåret och vill kraftigt begränsa trakthyggesbruket, som de menar leder till koldioxidutsläpp samt hotar den biologiska mångfalden. Vidare vill de inte längre klassificera biobränsle som hållbart i EU:s Taxonomi, något som kan få stora konsekvenser för Sverige, vars färdplan för klimatneutralitet är beroende av just bioenergi. Samtidigt som vissa aktörer vill begränsa skogsbruket ställs allt högre förväntningar på varorna som skogen kan leverera, från trähus och textiler till papper och biobränsle. Hur ska det hela gå ihop?

-          Hur bör skogens resurser prioriteras?

-          Vilka möjligheter kan skogsbruket hämta inom digitaliseringen?

-          Vad innebär EU:s nya engagemang för skogspolitik?

-          Hur kan vi skapa en konstruktiv dialog i skogsdebatten?

-          Hur kan innovation inom bioekonomin bidra till ett fossilfritt samhälle?

Altingets skogspolitiska nätverk är en möjlighet att möta nyckelaktörer inom svensk skogspolitik och samtidigt utbyta erfarenheter med likasinnade. Här går vi djupare än i den dagliga politiska debatten. Målsättningen med nätverket är att skapa dialog mellan människor från olika håll inom sektorn – utifrån mötet med intressanta föredragshållare. Vid nätverkets träffar finns det ett stort utrymme frågor och diskussion med nätverkets gäst.
 
Nätverket träffas vid fem tillfällen, som äger rum på förmiddagar. Varje möte ordnas kl. 09.30-12.30 och består av samtal med särskilt inbjudna gäster och föreläsningar i dialogform. Fikapauser och diskussioner ger möjlighet att nätverka. Träffarna hålls vanligtvis i konferenslokaler i F7 på Fleminggatan 7 i centrala Stockholm. Deltagarna har även möjlighet att delta digitalt om man inte har möjlighet att delta på plats i Stockholm.


Malin von Essen, mötesledare

Mötesledare under höstens första nätverksträff är Malin von Essen. Malin är en rutinerad moderator som har drygt 25 års erfarenhet inom kommunikation. Malin är utbildad jägmästare och journalist och har tidigare haft anställningar hos SLU, Skogforsk och Skogssällskapet. 

Ett urval av våra tidigare träffar kan ses här, här, här och här. Programmet för kommande träffar i nätverket uppdateras regelbundet nedan. 

 

Kommande träffar:

 

 

 

Greenpeace om skogens roll i klimatomställningen

Carl Schlyter, kampanjledare för Klimat- och systemomställning på Greenpeace 

Greenpeace är en välkänd NGO som arbetar för att skydda Jordens miljö och klimat. Kampanjer från Amazonas, med bilder från den brinnande regnskogen, må vara mer välkända än dem som bekämpar kalhyggen i Sverige, men meddelandet är det samma: naturskogen måste skyddas, vare sig det är från köttindustrin, kalhyggen eller biobränsle. Varför är de av annan åsikt än den svenska skogsindustrin om biobränslets hållbarhet? Vilken roll vill Greenpeace att skogen ska spela i klimatarbetet istället? Och vad kärvs egentligen för att skydda skogen?

Carl Schlyter, kampanjledare för Klimat- och systemomställning på Greenpeace, berättar om deras syn på skogens roll i klimatarbetet och om varför biobränslet inte är den rätta vägen att gå.

Stockholm, fredagen den 29 oktober, klockan 09.30-12.30

 

 

 

Kontinuitetsskogsbruk och alternativ markanvändning

Johan Svensson, jägmästare och ekolog vid SLU

På senare tid har ett antal reportage kritiserat stora kalhyggen i det svenska skogsbruket. Dramatiska bilder på körskador och markberedd skogsmark har lett till kritik i ett flertal dokumentärer om den svenska skogen. Markberedning är onaturligt och släpper ut stora mängder koldioxid, mer koldioxid än vår koldioxidbudget klarar av, menar förespråkare för ett nytänk inom skogsbruket. Kontinuitetsbruk, där enstaka träd skördas och den mossbevuxna marken förblir orörd ses som ett hållbarare alternativ, både för klimatet och den biologiska mångfalden. Metoden har dock fått kritik från skogsindustrins håll, då de anser att den är mindre lönsam och försvårar i arbetet med att substituera fossila produkter.

Johan Svensson, landskapsekolog på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har bland annat undersökt kontinuitetsbruk som alternativ i lågproduktiva skogar med höga naturvärden, så som fjällnära skogar. Han berättar för nätverket om fördelar och nackdelar med kontinuitetsskogsbruk. Kan alternativa markanvändningsmetoder vara en del av lösningen i konflikten om skogen?

Stockholm. Torsdagen den 9 december 2021. Kl. 09.30-12.30

 

 

 

Skogens klimatnyttor: Vad säger forskningen?

Markku Rummukainen, professor i Klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC

En hett debatterad fråga inom skogspolitiken är skogens roll i klimatarbetet. Det råder stor enighet om att skogen har en viktig roll, men hur den ska förvaltas för största möjliga nytta är mycket omdebatterat. Sverige har storsatsat på den så kallade substitutionseffekten, där produkter från skogen ska ersätta fossila produkter. Inkluderat i detta är biobränslet, som står för 37,7% av Sveriges energianvändning. Eftersom träd och växter är en del av det naturliga kretsloppet klassas biobränslen ofta som klimatneutrala och förnybara, då nya träd kommer att binda upp koldioxiden igen. Problemet är dock att förbränning av biobränsle släpper ut mer koldioxid än både olja och kol per kilowattimme, och vissa forskare menar att skogens omloppstid är för långsam för att absorbera koldioxiden i tid. Vidare är vissa produkter bättre lämpade för substitution än andra, hur kan skogens resurser bäst prioriteras i klimatarbetet?

Markku Rummukainen är mest känd som Sveriges representant i FN:s expertpanel IPCC. Han är nyligen aktuell med rapporten Skogens klimatnyttor- en balansakt i prioritering som undersöker fördelar och nackdelar med biobränslen, substitutionseffekten och bioekonomin. Han berättar för nätverket om rapporten och hans analys av vad den sammanställda forskningen säger om skogens roll i klimatarbetet.

Stockholm, torsdagen den 10 februari 2022. Kl. 09.30-12.30

 

 

 

Valåret 2022: Hur kan vi förena ekonomiska intressen med klimat- och miljöhänsyn i skogen?

Elin Segerlind (V) och Kjell-Arne Ottosson (KD), miljöpolitiska talespersoner 

Skogspolitiken har länge varit konfliktfylld med djupa polariseringar och hårda ord. Vissa menar att äganderätten hotas, då en nyckelbiotop kan orsaka ett plötsligt brukningsförbud, andra att monokulturer i skogen hotar den biologiska mångfalden. Men vilka konkreta lösningar kan tas från politiskt håll för att kyla ner konflikten? Hur kan det bli mer ekonomiskt lönsamt för den enskilda skogsägaren att avsätta biologiskt värdefulla skogar? Hur kan Skogsägares rättigheter värnas? Och vilken roll bör statligt ägda Sveaskog ta i arbetet för att möta Sveriges internationella åtaganden för biologisk mångfald?

Altinget bjuder in till en spännande valårsdebatt mellan Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson Elin Segerlind och Kristdemokraternas miljöpolitiske talesperson Kjell-Arne Ottosson. Vilka konkreta åtgärder vill de ta för att kyla ner konflikten om skogen?

Stockholm, tisdagen den 26 april 2022, kl. 09.30-12.30.

 

 

 

Biometrias vd om dataanalysens roll i svenskt skogsbruk

Ingela Ekebro, vd för Biometria

AI och dataanalys blir allt viktigare element inom skogsnäringen. Data har stor potential för att skapa värde i analys och tjänster, från industri till hållbarhetsarbete, men det används tyvärr inte till dess fulla potential. Hur kan vi effektivisera användningen av data för att förbättra skogsnäringen? 

Ingela Ekebro är VD för Biometria, som bland annat samlar in data om den svenska skogsindustrins virkesförbrukning. Hon berättar om deras arbete och hur dataanvändningen kan förbättras för att effektivisera skogsnäringen.

Stockholm, tisdagen den 14 juni 2022, kl. 09.30-12.30.

 

Med förbehåll för ändringar

 

Datum 2022: Mer info inom kort

  • Onsdagen den 19 oktober 
  • Måndagen den 12 december

 

Har du frågor, tips eller synpunkter? Kontakta: natverk@altinget.se

  

 

Coronaförbehåll vid nätverksmöten 

Mot bakgrund av covid-19 är det viktigt att alla känner sig trygga vid deltagande på våra nätverksmöten. Vi vidtar därför nödvändiga åtgärder och följer rekommendationerna från myndigheterna. Från och med oktober 2021 träffas vi fysiskt igen med möjlighet till digital närvaro om så önskas. 

Information från Folkhälsomyndigheten finns tillgänglig här.

 

 

Om Altinget 

Altinget är ett prisbelönt, privatägt och partipolitiskt oberoende nyhetsmedium som grundades i Danmark år 2000 och har funnits i Sverige sedan 2014. Som en följd av ökad efterfrågan från våra läsare har vi sedan två år tillbaka utökat vår onlineplattform med fysiska nätverk, som sammanför medlemmar i nätverksgrupper med fokus på olika sakpolitiska frågor. Man möts i ett förtroligt forum om aktuella, centrala politiska frågor under ledning av en väl insatt samtalsledare.