Infrastrukturpolitiskt nätverk


 

Infrastrukturen skulle kunna sägas vara själva stommen i samhället. Utan vägar och tågräls, elnät, internetkablar och avloppssystem existerar inte det moderna samhället. Infrastrukturen förekommer dock med en enorm kostnad. Utbyggnaden av både järnväg- och vägnätet åt upp en betydande del av Sveriges dåtida BNP. 1957 lades 40% av årets BNP på väginvesteringar för de nästkommande 17 åren, vilket skulle motsvara ungefär 2000 miljarder kronor i dagens mått. Även idag läggs mycket pengar på infrastrukturen, budgeten ligger på 799 miljarder kronor för nästkommande planperiod 2022–2033. Ett återkommande problem är att stora infrastrukturprojekt går långt över budget och drar ut på tiden. Projekt kan sträcka sig över decennier, ett tidsspann där den tilltänkta nyttan kanske inte längre är relevant. Vidare tecknar långdragna projekt in både tid och pengar på kommande planperioder, vilket minskar flexibiliteten i infrastrukturplaneringen.

Som ett mörkt moln över detta hänger klimatförändringarna. Sverige har satt ambitiösa klimatmål för att bemöta dem, bland annat för transportsektorn som står för nästan en tredjedel av Sveriges utsläpp. Sverige har som mål att utsläppen från sektorn ska minska med 70% fram till 2030 jämfört med år 2010. Trafikverket vill nå målet via elektrifiering och ökad inblandning av biobränsle. Enligt deras prognoser kommer bilanvändningen att fortsätta öka, vilket ställer krav på nya infrastruktursatsningar i vägnätet.

Det finns dock en stor skara kritiker som menar att hållbart producerade biobränslen inte kommer kunna möta efterfrågan, speciellt om sjö- och flygfart också vill ha en del av kakan. Elektrifieringen går även för långsamt, en betydande del av fordonsflottan kommer fortfarande vara fossildriven 2030. Kritikerna lyfter istället trafikeffektiviseringar och smart infrastruktur som lösningen. Infrastrukturplaneringen och digitaliseringen kan främja beteendeförändringar som minskar beroendet av den ytmässigt ineffektiva personbilen. Minskad biltrafik bidrar även med andra nyttor i stadsplaneringen, så som fler ytor till bostäder, gågator och parker. Ett flertal kritiker ifrågasätter även de basprognoser som ligger till grund för Trafikverkets framtidsspanande. Infrastrukturbeslut kan inte fattas på den historiska data som försatt oss i detta klimatpredikament från början, utan bör istället beslutas utifrån en klimatmålsstyrd process.

 

- Hur stor inverkan har infrastrukturplaneringen på möjligheterna att nå klimatmålen?

- Hur kan vi hålla infrastrukturprojekt inom budget?

- Hur effektiva är samhällsekonomiska kalkyler på att förutspå framtida samhällsnytta?

- Vilka krav ställer digitaliseringen och förändrade beteenden på infrastrukturplaneringen?

 

I Altingets infrastrukturpolitiska nätverk går vi djupare än i den dagliga politiska debatten. Som medlem i nätverket får du en möjlighet att möta nyckelaktörer inom svensk politik och samtidigt utbyta erfarenheter med andra personer inom sektorn. Målsättningen med nätverket är att skapa dialog mellan människor från olika håll inom den infrastrukturella sektorn– utifrån mötet med intressanta föredragshållare. Genom erfarenhetsutbyte mellan både nätverksmedlemmar och talare kan vi gemensamt nysta i vad som krävs för att främja en konkurrenskraftig och hållbar infrastruktur! Nätverket träffas vid fem tillfällen per år. Träffarna hålls på F7- Möten och Konferens på Fleminggatan 7 i centrala Stockholm och det finns självklart möjlighet att delta digitalt om du inte har möjlighet att delta fysiskt.

Mötesledare för nätverket är Bertil Kinnunen. Bertil har suttit som regionråd och ordförande i Kollektivtrafiknämnden och som vice ordförande i En bättre Sits, ett infrastruktursamarbete inom Mälardalsområdet. Bertil arbetade även som regional partisekreterare för Socialdemokraterna i Uppsala mellan år 2001–2014. Idag jobbar han som senior rådgivare på Rud Pedersen.

 

Bertil Kinnunen

 

Programmet uppdateras löpande nedan.

 

 

 

Infrastruktursatsningars samhällsekonomiska nytta: Håller nationella planen måttet?

Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

En svårighet med infrastrukturplanering är att beslut kring investeringar måste byggas på antaganden om framtida förutsättningar och nyttor. Infrastrukturprojekt kan ha långa tidshorisonter. De nya stambanorna väntas exempelvis inte vara klara förrän år 2040. En uppgift för nationalekonomer är därför att skapa en samhällsekonomisk kalkyl som ska försöka förutse infrastrukturprojekts samhällsekonomiska nytta utifrån ett antal olika variabler, så som användning, kostnader och lönsamhet.

Det fortgår en intensiv debatt kring hur de samhällsekonomiska variablerna sammanställs, då vissa menar att de inte tar hänsyn till klimatmål i tillräckligt hög grad samt underskattar nyttor med vissa typer av infrastrukturinvesteringar, till exempel järnvägsprojekt som kan användas under väldigt lång tid. Kalkylernas försvarare påpekar dock vikten av att kunna motivera de stora summor skattemedel som investeras i infrastrukturprojekt.

Under nätverkets första träff gästas vi av Maria Börjesson, professor inom nationalekonomi på VTI och expert på samhällsekonomiska kalkyler. Hur mycket bygger den nationella planen på samhällsekonomisk nytta? Hur ser den samhällsekonomiska lönsamheten av infrastrukturinvesteringar ut och hur kan de bidra till att åstadkomma andra samhällsnyttor?

Stockholm, tisdagen den 8 november 2022 

 

 

 

Hur håller vi infrastrukturprojekt inom budget?

Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Regeringen har anvisat 437 miljarder till nya infrastruktursatsningar för den kommande tolvårsperioden 2022–2032. Summan kan verka enorm, men trots det är Sverige ett av de länder som spenderar minst på infrastruktur och vi har samtidigt stora underhållsskulder i det befintliga beståndet. Vidare underskattas ofta den verkliga kostnaden av infrastrukturprojekt.

Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi, har i en studie följt sex stora infrastrukturprojekt från beslut till slutkostnad. Han fann att projektens slutnota i genomsnitt var 124% högre än utgångspriset. Ett projekt landade på hela 254% högre kostnad än beräknat. 

Varför är det så svårt att hålla infrastrukturprojekt inom budget? Och vad kan göras för att åtgärda problemet?

Stockholm, onsdagen den 22 februari 2023

 

 

 

Framtidens resande: Hur kan vi anpassa infrastrukturen?

Christer Ljungberg, grundare och senior advisor hos Trivector.

Under pandemin gick vi från att pendla till jobbet varje dag till att knappt lämna hemmet. Kollektivtrafikens intäkter föll drastiskt och bilvägarna ekade tommare än vanligt i rusningstid. Efter pandemin står det klart att många företag kommer låta medarbetarna jobba hemifrån någon eller några dagar i veckan. Samtidigt är bilägande inte lika viktigt för yngre generationer. Bilpoler och mobilitetshubbar är med all sannolikhet vanliga element i gemenemans framtida resande.

Vad betyder det för infrastrukturplaneringen? Hur kan vi planera för framtidens resande?

Under denna träff gästas vi av Christer Ljungberg, grundare och senior advisor på Trivector. Han kommer att berätta om framtidens resandemönster, mobilitetshubbar och hur vi kan anpassa infrastrukturen efter det.

Stockholm, torsdagen den 11 maj 2023

 

 

 

Infrastrukturplaneringen framöver: Så tänker talespersonerna

Några månader har nu gått sedan valet i september 2022. Hur dramatiskt valet blev, och hur lång tid det tog att förhandla fram en regering vet vi inte ännu. Det enda vi kan med säkerhet säga är att infrastrukturens utmaningar kommer att finnas kvar.

Vilka planer har de partipolitiska talespersonerna för infrastrukturen framöver?

Stockholm, onsdagen den 7 juni 2023

 

 

 

Trafikverkets planeringsmodell: Dags för omtag?

Lennart Kalander, chef för nationell planering på Trafikverket. Foto:Trafikverket/Samuel Scott.

Infrastrukturprojekt är ofta stora, dyra och långvariga. Samtidigt finns det många olika viljor kring vilka projekt som bör investeras i och hur mycket av infrastrukturbudgeten bör läggas på underhåll respektive nyinvesteringar. Trafikverket planerar infrastruktursatsningar i tolvårsperioder baserat på regeringens riktlinjer. Då tidsplaner och kostnader för infrastrukturprojekt inledningsvis endast är uppskattningar kan kostnader öka och förseningar uppstå. Det gör att nästa planperiod i princip redan är fulltecknad med projekt från tidigare planperiod.

Varför fungerar Trafikverkets planeringsmodell som den gör? Och vilka möjligheter finns att förbättra den?

Denna träff gästas vi av Lennart Kalander, chef för nationell planering på Trafikverket. Han berättar om planeringsmodellen och tankarna bakom den.

Stockholm, tisdagen den 19 september 2023

 

 

 

2030-sekretariatet: Så når vi klimatmålen

Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendeförändring på 2030-sekretariatet. 

2030-sekretariatet skapades med syftet att se till att transportsektorns klimatmål att minska utsläppen med 70% jämfört med år 2010 nås. För att lyckas med detta fokuserar de sitt arbete på tre ben; bilar, bränslen och beteendeförändringar. Som en konsekvens av höga elpriser och kriget i Ukraina vill dock regeringen i vårbudgeten 2022 sänka skatten för bensin och diesel, frysa reduktionsplikten, pausa indexeringen av drivmedelsskatten samt ge en check på mellan 1000 och 1 500 kr till alla bilägare. Förslagen har fått kritik från 2030-sekretariatet som menar att det är ineffektiva åtgärder som främjar ett ökat bilberoende och hotar omställningen.

Vilka regleringar och incitament vill 2030-sekretariatet att vi inför istället, så att vi kan nå transportsektorns klimatmål?

Maria Stenström är ansvarig för mobilitet och beteendeförändring på 2030-sekretariatet. Hon kommer att berätta om deras idéer på hur infrastrukturplanering, regleringar och ny teknik kan främja omställningen inom transportsektorn.

Stockholm, torsdagen den 30 november 2023

 

 

 

Med förbehåll för ändringar

 

Har du frågor, tips eller synpunkter på innehållet? Kontakta gorel@altinget.se   

 

Om Altinget 

Altinget är ett prisbelönt, privatägt och partipolitiskt oberoende nyhetsmedium som grundades i Danmark år 2000 och har funnits i Sverige sedan 2014. Som en följd av ökad efterfrågan från våra läsare har vi sedan två år tillbaka utökat vår onlineplattform med fysiska nätverk, som sammanför medlemmar i nätverksgrupper med fokus på olika sakpolitiska frågor. Man möts i ett förtroligt forum om aktuella, centrala politiska frågor under ledning av en väl insatt samtalsledare.

 

 

 

 

Vill du ha mer information?

Vi kontaktar dig gärna för att berätta mer.

Isabella Järnstad

Ansvarig för kurser och nätverk

Jag kontaktar dig på vardagar mellan kl. 9-16

Coronaförbehåll vid nätverksmöten 

Mot bakgrund av covid-19 är det viktigt att alla känner sig trygga vid deltagande på våra nätverksmöten. Vi vidtar därför nödvändiga åtgärder och följer rekommendationerna från myndigheterna. Från och med oktober 2021 träffas vi fysiskt igen med möjlighet till digital närvaro om så önskas. 

Information från Folkhälsomyndigheten finns tillgänglig här. 

 

Om Altinget 

Altinget är ett prisbelönt, privatägt och partipolitiskt oberoende nyhetsmedium som grundades i Danmark år 2000 och har funnits i Sverige sedan 2014. Som en följd av ökad efterfrågan från våra läsare har vi sedan två år tillbaka utökat vår onlineplattform med fysiska nätverk, som sammanför medlemmar i nätverksgrupper med fokus på olika sakpolitiska frågor. Man möts i ett förtroligt forum om aktuella, centrala politiska frågor under ledning av en väl insatt samtalsledare.

Våra nätverk