Var fjärde journalist och politiker utsätts för hot och hat

ARBETSMILJÖ. Många lokalpolitiker, journalister och bibliotekarier utsätts och oroas över hot. En stor del av dessa väljer därför att inte skriva eller tycka till i vissa frågor av rädsla. Något som i förlängningen är ett demokratiproblem.

Foto: Pixabay
Johan Manell

Mer än var fjärde journalist utsattes för något typ av hot, våld eller trakasserier under 2016, enligt en studie från Göteborgs universitet. Nästan var tredje journalist har någon gång i sin karriär varit utsatt. Hos var fjärde av dessa har det medfört att man undviker att skriva om vissa ämnen av rädsla för hot. Men trots att det är ett omfattande problem är det få av hoten som polisanmäls.

– Det gör att det inte finns något underlag att jobba med, säger Johannes Jakobsson, journalist och verksam i utbildningsföretaget Hantera Agera.

Politiker drabbade

Också politiker är utsatta. 24 procent av politikerna har under perioden 2012-16 påverkats i sitt uppdrag av hot, hat och våld, visar en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). Särskilt utsatta är landstings- och kommunpolitiker. På den nivån finns heller inte samma skydd.

– Min bild är att lokalpolitiker är ute och fladdrar i vinden. De är utlämnade till organisationen som många gånger består av ideellt arbetande personer, säger Jakobsson.

Det finns bra rutiner för de konkreta hoten. Men allt som nöter ner människor på lång sikt, det missar man. Och det är egentligen det som är det stora problemet.

Johannes Jakobsson
Utbildare i hantering och förebyggande av hat och hot

Företaget Hantera Agera vill lyfta frågan och menar att det är ett arbetsmiljöproblem som måste uppmärksammas i ett tidigare skede. I journalistbranschen har man blivit bättre på att hantera konkreta hot. Men det finns fortfarande stora problem när det kommer till den upplevda otryggheten, menar Jakobsson.

– Det finns bra rutiner för de konkreta hoten. Men allt som nöter ner människor på lång sikt, det missar man. Och det är egentligen det som är det stora problemet, säger han.

Riskanalys

En tredje grupp som är drabbad är bibliotekarier. Bibliotek är ofta öppna sent och är i sin utformning ofta en plats där man kan vara ostörd. Det har medfört att det bedrivs såväl narkotikahandel som vapenhantering på biblioteken, berättar Erik Lewin, vd för säkerhetsföretaget Vesper Group. Och mer än hälften av landets bibliotekarier upplever ett ökat hot på sin arbetsplats.

För att få en bild över hoten bör kommuner och mediehus göra riskanalyser, menar Björn von Sydow, expert på riskanalyser på Vesper Group. Men även han delar uppfattningen att också obehaget och själva upplevelsen av otrygghet inte får glömmas bort.

– Vid en riskanalys tittar man på om det är en faktisk risk eller en upplevd otrygghet. Hur farlig är vargen? Eller finns det ens en varg? Men det struntar ju egentligen den som är drabbad i.

En stor del av det arbetet att komma tillrätta med problemet ligger också på arbetsgivaren.

– Man behöver en förmåga att upprätthålla en kontinuerlig lägesbild i den digitala miljön, vad vi kallar för cyberunderrättelser. För att till exempel tidigt upptäcka hot mot anställda och kunna vidta rätt åtgärder, säger Kim Elman, Vesper Group.

Olika på olika nivåer

När det gäller politikerna varierar hanteringen av hot beroende på nivå. På riksnivån finns ett omfattande personskydd för de ledande politikerna. På kommunal nivå är man ofta mer utlämnad. Men även kommunerna sinsemellan skiljer det sig åt, inte minst mellan större och mindre kommuner.

– I de större städerna arbetar man med systematisk hantering. I mindre kommuner är min bild att man är mer frågande, säger Björn von Sydow.

Och där har partierna som organsiationer också ett ansvar menar Kim Elman.

– Alla partier bör anskaffa en god egen förmåga och där är mitt intryck att de ligger långt efter. De kan inte förlita sig bara på myndigheter, säger han.

 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00