Timbro: Släpp hyrorna fria

Sverige lider av en bostadskris. Problemen är störst i storstäderna. En viktig förklaring till att det är så svårt att få tag i en lägenhet är reglerna som styr hyrorna. Sverige har EU:s mest reglerade hyressättning, enligt Världsbanken.

Hyresgäster och hyresvärdar får inte själva komma överens om hyran utan den regleras genom en förhandlingsprocess där Hyresgästföreningen har stort inflytande.

I denna process ser Hyresgästföreningen till sina egna medlemmars intressen och struntar i konsekvenser för framtida hyresgäster och det omgivande samhället.

Nio problem

I en ny rapport listar vi nio problem som hyresregleringen orsakar:

1. När marknaden inte tillåts fungera som den ska uppstår köer. I Östtyskland fick man vänta tio år på en ny Trabant. I dag är kötiden till en lägenhet i Stockholm i genomsnitt 11 år. I mer attraktiva lägen är köerna uppemot 30 år.
   
   
2. Det enda lagliga sättet för hyresgäster och hyresvärdar att få ut ett rättvisande värde på lägenheter är att omvandla till bostadsrätt, något som också har skett i stor skala de senaste decennierna. Andelen hyreslägenheter i Stockholm har sjunkit med en tredjedel sedan 1990.
   
   
3. På hyresmarknaden finns en stor klyfta mellan de som befinner sig inne i värmen i sina förstahandslägenheter – och de som står utanför. I Stockholm betalar andrahandshyresgäster dubbelt så höga hyror som förstahandshyresgäster – en kostnad som bärs av dem som saknar ködagar eller kontakter på hyresmarknaden. 
   
   
4. Att hyrorna hålls konstlat låga gör att ett förstahandskontrakt kan värderas till hundratusentals kronor på den svarta marknaden, som uppskattas omsätta miljardbelopp. Detta skapar grogrund för organiserad brottslighet. År 2014 inträffade fem mord på individer som enligt polisen är knutna till den illegala hyreskontraktshandeln.
   
   
5. De reglerade hyrorna har effekten att bostäderna används ineffektivt. Äldre bor kvar i stora, centrala lägenheter samtidigt som barnfamiljer tvingas pendla långa sträckor när det inte går att få tag i centralt belägna hyresrätter.
   
   
6. På grund av de långa köerna till hyreslägenheter är det svårt för många att flytta till jobb eller studier. Många företag uppger också att bostadsbristen gör det svårare att få tag i rätt personal, särskilt om man rekryterar från utlandet.
   
   
7. Eftersom hyresmarknaden fungerar så dåligt krävs ködagar, kontakter eller kapital för att få tag i ett förstahandskontrakt. Det gynnar äldre personer födda i Sverige. Ungdomar och invandrare är ofta hänvisade till andrahandsmarknaden, särskilt i storstäderna.
   
   
8. Hyresregleringen antas ofta gynna låginkomsttagare. Men att reglera hyrorna är ett dåligt sätt att omfördela. De som tjänar mest på hyresregleringen i kronor är de som bor i attraktiva, centralt belägna lägenheter – vilka ofta är höginkomsttagare.
   
   
9. Med dagens system är omfattande renoveringar det enda sättet för hyresvärdarna att kunna genomföra en större hyreshöjning, vilket det finns uppmärksammade exempel på. Resultatet är att det sker onödigt många renoveringar.

Släpp hyrorna fria

I denna process ser Hyresgästföreningen till sina egna medlemmars intressen och struntar i konsekvenser för framtida hyresgäster och det omgivande samhället.

Jacob Lundberg och Gustav Fritzon
Timbro

Den gemensamma nämnaren för många av dessa problem är att unga drabbas hårdast.

Unga har sällan många ködagar eller goda kontakter med privata hyresvärdar. I stället är man hänvisad till en bostadsrättsmarknad med rekordhöga priser, den svarta marknaden, en osäker situation som inneboende eller i bästa fall en dyr nybyggd lägenhet. Ingen av dessa lösningar är självklara för en ung människa i början av sitt yrkesliv.

Regeringen måste nu ta ansvar: Sluta gå i Hyresgästföreningens ledband och släpp hyrorna fria – för de ungas skull.