Svenskt Näringsliv: Regeringen spelar högt med den svenska modellen som insats

DEBATT. Förslaget om ett reviderat utstationeringsdirektiv riskerar att hämma den fria rörligheten i EU och få stora konsekvenser för den svenska modellen. Istället för vaga definitioner och oförutsägbarhet behövs tydliga och tillåtande regler, skriver Niklas Beckman, Arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Av: Niklas Beckman, Arbetsrättsjurist, Svenskt Näringsliv

Utformandet av ett nytt direktiv för utstationering går nu in i ett skarpt läge. Det förslag som diskuteras riskerar att hämma den fria rörligheten i EU, öka osäkerheten om rättsläget och samtidigt få stora konsekvenser för vår svenska modell. Den slutprodukt som nu mejslas ut på EU-nivå kommer varken gynna företagen eller deras anställda.

Får inte påstådd effekt

En revidering av utstationeringsdirektivet har under en längre tid försökt att baxa sig igenom EU-maskineriet i Bryssel. Frågan har haft hög prioritet för flera regeringar, bland annat den svenska som varit mycket aktiv. Under paroller som lika lön för lika arbete och ett jämt spelfält har de drivit på för att införa de långtgående ändringsförslag som EU-kommissionen presenterat. Mycket talar också för att förhandlingarna kan närma sig ett avgörande skede.

Om förslagen genomförs skulle de dock knappast leda till de effekter som påstås. De oerhört svårtillämpade ändringarna skulle snarare hindra företag och deras anställda att kunna verka på EU:s inre tjänstemarknad.

Splittrar medlemsländerna

Frågan har också lett till en splittring mellan medlemsländerna. Det blev tydligt inte minst när elva av dem, främst de nya vars arbetstagare länder som Sverige säger sig vilja skydda, gav EU-kommissionens förslag gult kort för att de ansåg att de stred mot subsidiaritetsprincipen. Ändringarna skulle inte underlätta utan hindra dem från att tillhandahålla tjänster på EU:s inre marknad.

Invändningarna satte tyvärr inte några märkbara spår i EU-kommissionens linje. Förhandlingarna om en revidering har fortsatt på samma spår. Utgångspunkten är fortfarande förslag som bland annat. innebär att minimilön ändras till ersättningar, publicering av villkoren på en nationell hemsida och införandet av komplexa regler om tidsgränser.

Vaga begrepp och oförutsägbar utgång

Ändringarna är komplicerade och oerhört svåra att tillämpa. Vad som ingår i begreppet ersättning är inte närmare definierat och det skulle kräva klargöranden av EU-domstolen innan det blir tydligare. Förutom att en sådan process tar lång tid är utgången också oförutsägbar för alla inblandade parter.

För svensk del innebär ändringen att reglerna i våra kollektivavtal i betydligt större utsträckning kan komma att bedömas av EU-kommissionen och/eller EU-domstolen. Med tanke på att kollektivavtalstolkning kräver god kännedom om den svenska avtalstraditionen och rättssystemet är det knappast en önskvärd utveckling för någon part på den svenska arbetsmarknaden.

Konsekvenser för kollektivavtal

Vidare skulle förslagen innebära att alla ingående delar i ersättningar i våra över 600 kollektivavtal ska identifieras, tolkas och publiceras på en officiell hemsida. Förutom att det är kollektivavtalsparterna själva som ska förfoga över spridningen och användningen av sina avtal innebär ett sådant system också ett stort steg mot en allmängiltig förklaring av avtalen. Informationen på hemsidan kan naturligtvis få normerande betydelse även i andra sammanhang än bara vid utstationering.

Ändringsförslagen innebär även att olika regler för villkoren kan komma att gälla beroende på om en utstationerad anställd är i Sverige upp till 24 månader, utför arbete under sådana förhållanden att han eller hon avlöser en annan utstationerad eller är i Sverige längre tid än 24 månader. Det säger sig självt att ett så komplext regelverk kommer att vara extremt svårt att förstå och tillämpa för både företag, anställda och deras respektive representanter.

Tydliga och tillåtande regler krävs

Ovanstående är bara några exempel på de problem som ändringsförslagen medför. En väl fungerande inre marknad är av avgörande betydelse för Europas utveckling. Ska vi kunna uppnå det krävs så tydliga och tillåtande regler som möjligt. Ur det perspektivet är de ändringsförslag som diskuteras direkt kontraproduktiva. De skulle inte gynna de företag som vill tillhandahålla tjänster i andra EU-länder utan de medlemsländer som vill försöka skydda sina inhemska tjänstemarknader från konkurrens.

Dessutom innebär förslagen en maktförskjutning från det nationella planet till EU:s olika institutioner. Vi ser samma tendens när det gäller de förslag som diskuteras inom det sociala pelarpaketet som presenterades nyligen. Om Sverige ska ha kvar en arbetsmarknadsmodell där fria och oberoende parter tar huvudansvaret för villkorssättningen kan vår regering inte samtidigt stödja den här typen av systemfrämmande regler.

Forrige artikel "Dags att regeringen tar ansvar för arbetskraftinvandringen" Næste artikel Ulvskog (S): Ett socialt Europa en unik möjlighet Ulvskog (S): Ett socialt Europa en unik möjlighet
Glad sommar – vi ses i augusti

Glad sommar – vi ses i augusti

HÄLSNING. I och med dagens nyhetsbrev tar Altinget Arbetsmarknad uppehåll i utgivningen. I mitten av augusti kommer höstens första nyhetsbrev.