Striden om den nya myndigheten trappas upp

EU-kommissionen vill inrätta en arbetsmyndighet på EU-nivå. Men en majoritet i arbetsmarknadsutskottet anser att frågorna bättre hanteras genom befintliga samarbeten mellan EU-länderna och vill att riksdagen skickar sina synpunkter till EU i ett motiverat yttrande. Utskottet anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Inget mervärde

– Man har inte från EU kunnat precisera mervärdet med myndigheten för de enskilda medlemsländerna, säger Said Abdu, Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson, till Altinget.

– Därför är vi skeptiska till förslaget, säger han. Men Abdu poängterar att det inte är ett principiellt ställningstagande. Om det hade kunnat påvisas ökad nytta skulle Liberalerna kunna tänka sig en sådan myndighet. 

– Absolut.

Han menar att det finns fördelar med att öka samarbetet i arbetsmarknadspolitiken och den sociala pelaren inom EU.

– Det finns mer att göra, vi vill öka rörligheten och vi är exempelvis för tjänstedirektivet  

Långvarig diskussion 

En myndighet på europeisk nivå har diskuterats länge. Tanken är att den ska kunna ge privatpersoner, arbetsgivare och nationella myndigheter information om regler på den europeiska arbetsmarknaden och övervaka hur reglerna följs i EU-länderna. Det var i mars, tidigare i år, som EU-kommissionen kom med det förslaget som nu har behandlats i arbetsmarknadsutskottet.

Myndigheten ska enligt förslaget rapportera till EU-kommissionen och kunna stödja samarbeten mellan EU-ländernas nationella myndigheter, till exempel vid inspektioner och riskbedömningar på arbetsmarknaden. Myndigheten ska också kunna medla mellan EU-länder. Kommissionen hoppas att myndigheten ska bidra till att säkerställa rättvis rörlighet för arbetstagare på den inre marknaden.

– Myndigheten ska hjälpa enskilda och företag som vill arbeta eller bedriva näringsverksamhet i andra EU-länder att få tillgång till rätt information samt stärka samarbetet mellan EU-länderna för att genomdriva rättvisa regler, sade socialkommissionär Marianne Thyssen i samband med att förslaget presenterades.

Slår upp dörrarna nästa år

Europeiska arbetsmyndigheten är tänkt att inrättas som ett nytt decentraliserat EU-organ. Kommissionen räknar med att den ska kunna tas i drift under 2019.

I Sverige har flera av de större fackförbunden förklarat att de är positiva till tankarna. Det gäller bland andra LO, SACO och TCO. Men myndigheten har inte fått något rungande hej från regeringen.

Tveksam minister 

Ylva Johansson sade för någon månad sedan att regeringens uppfattning är “att det är centralt att respektera nationella arbetsmarknadsmodeller och medlemsstaternas kompetens på det sociala området och sysselsättningsområdet”.

– Det är viktigt, både att underlätta gränsöverskridande verksamhet och arbete, men också att säkerställa att det inte sker missbruk. Jag kan se behov, men om en ny myndighet är det bästa sättet att möta de behoven på, det återstår att bevisa, säger Ylva Johansson till Europaportalen i samband med att kommissionens förslag presenterades.

Och nu visar det sig alltså att oppositionen i arbetsmarknadsutskottet tycker att hela idén med en myndighet är onödig. Men S, Mp och V reserverar sig. De anser att myndigheten är ett bra sätt att hantera gränsöverskridande frågor på arbetsmarknaden.

Ingen logik

– Den här arbetsmyndigheten skulle ju underlätta rörligheten av arbetskraft mellan länder och hålla lite ordning och reda på detta. I subsidiaritetsprövningen har konstigt nog Moderaterna, tillsammans med resten av Alliansen och Sverigedemokraterna, kommit fram till att den bryter mot subsidiariteten, säger Raimo Pärssinen (S), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, till Altinget.

– För mig finns det ingen logik i det. Den enda logiken jag kan se är att Sverigedemokraterna alltid säger nej till frågor som har med EU att göra.

Enligt plan ska riksdagen debattera och fatta beslut om prövningen av arbetsmyndigheten den 16 maj.

Om en tredjedel av parlamenten i EU säger nej, måste kommissionen antingen ompröva eller dra tillbaka förslaget.