Småföretagarnas riksförbund: Lärlingar kan lösa kompetensförsörjning

Peter Thörn
Förbundsordförande Småföretagarnas Riksförbund

Kompetensförsörjning är en fråga som fortsätter vara aktuell i det svenska samhället. Företag misslyckas allt oftare med att rekrytera personal som kan fylla den roll de söker. Samtidigt finns det många som inte lyckas hitta en meningsfull, begriplig och hanterbar sysselsättning.

Ökade krav

Tidigare fanns det relativt många enkla arbeten som även de utan formell utbildning och erfarenhet kunde söka. I snabb takt har kraven på arbetsmarknaden ökat och de som inte kan nå upp till arbetsmarknadens krav faller efter. Under kommande år förväntas ett ännu snabbare skifte ske. EU-myndigheten Cedefop (Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning) har gjort en beräkning som visar att lågkvalificerade arbeten kommer bli 133 000 färre i Sverige fram till 2025 och medelkvalificerade minska med 339 000. Trots detta förväntas arbetsmarknaden växa genom en ökning av 760 000 högkvalificerade jobb.

Då är det lätt att tänka att längre akademisk utbildning är en lösning, men mycket av den efterfrågade kompetensen kan inte förvärvas i en skolbänk utan kan endast läras ut på en arbetsplats.

Arbetsförlagt lärande

Problemet är att det råder en obalans på den svenska arbetsmarknaden mellan arbetsförlagd och akademisk utbildning i Sverige. År 1990 var etableringsåldern 21 år och 2017 hade etableringsåldern ökat dramatiskt till 29 år. Det är oroväckande att många unga kommer in på arbetsmarknaden först vid 30 års ålder med liten eller begränsad kontakt med näringslivet. Lösningen borde vara kortare och mera verklighetsanknutna utbildningar kombinerat med att arbetsförlagt lärande får ett ökat utrymme.

Arbetsförlagt lärande har många fördelar. En hel del av de kompetenser som efterfrågas är inte enbart teoretiska utan baseras på praktisk erfarenhet. Det gäller allt ifrån industrin till välfärden och den privata tjänstesektorn. För att klara kompetensförsörjningen måste yrkesinriktade utbildningar kopplade till företagande få högre status och bli ett betydligt större inslag i svensk utbildning.

Lärlingsplatser = lägre arbetslöshet

Snittet av andel unga 16–29 år som deltagit i lärlingsprogram i Sverige var enligt OECD 1,7 procent, vilket är en bra bit under snittet. Länder i Europa som har större inslag av lärlingsplatser tenderar att ha lägre arbetslöshet, i synnerhet för unga. Sambandet är inte en slump. Inlärning sker på bästa sätt när akademiska kunskaper kombineras med arbetsförlagt lärande.

36 000 platser

Lärlingsutbildningar är särskilt viktiga för kompetensförsörjningen till små och medelstora företag. De anställda på mikroföretag måste kunna sköta flera olika uppgifter och en lärling får i en sådan miljö möjlighet att förstå företagandets villkor. I en studie som Småföretagarnas Riksförbund gjort bland sina medlemmar gjordes en uppskattning att över 36 000 lärlingsplatser skulle kunna skapas bland mindre företag om Sverige hade ett fungerande lärlingssystem. Därför uppmanar vi politiker i alla läger att minska sin förlitan på anställningssubventioner till förmån för ett attraktivt lärlingssystem.